När man kliver in i den ståtliga bokskogen i södra Skåne blir skillnaden direkt märkbar. Trots de ofta hårda skånska vindarna blir det nästan vindstilla i trädens skugga. Här gör Sydveds manuella skogsarbetare Oskar Nilsson, Niclas Johansson och Magnus Sandström sig redo för ännu en arbetsdag. De filar och förbereder motorsågarna noggrant.
– Det är hög tid att hugga här! Bokskogen kräver sin skötsel och just här är det verkligen hög tid, säger Niclas och blickar upp mot de stora trädkronorna.
Noggrann aptering ger hög kvalitet
Maskiner kan aldrig helt ersätta skogsarbetarnas arbete. Vissa träd kräver den fingertoppskänsla som endast en skicklig huggarhand kan ge, särskilt vid grova träd eller i svår terräng.
– Bok kräver ofta manuell huggning, eftersom varje träd måste bedömas individuellt för att maximera
kvalitet och värde. Noggrann aptering gör att stammen kapas på bästa sätt för användning och skogen får den omsorg den behöver, förklarar Niclas.
Bokskogen bör gallras ungefär var femte år, beroende på tillväxten. Utan omsorgsfull skötsel ökar risken för rödkärna, vilket sänker virkesvärdet.
Säkerhet och samarbete är centralt. Skogsarbetarnas arbete sker alltid i grupper om minst två, ofta tre
personer. Malin Björkljung, som jobbar både som virkesköpare och chef för de manuella skogsarbetarna på Sydved, berättar att de tio skogsarbetarna är organiserade i små lag med tydliga uppdrag och nära kontakt med virkesköpare.
– Jag ser verkligen fördelen med att våra skogsarbetare är anställda på Sydved. Det ger oss flexibilitet att hantera uppdrag som kräver snabba insatser. Skogsarbetarna tar ansvar hela vägen, från planering och aptering till samordning med skotarförare. De fattar beslut som både maximerar virkesvärdet och tar hand om skogens långsiktiga hälsa, säger Malin.
Projektet ska stärka svensk bok
Att ha egna manuella skogsarbetare är idag nästan unikt och Sydved är stolt över att kunna erbjuda både kvalitet och ett nära samarbete med skogsägare utan mellanhänder. Virket som skogsarbetarna fäller transporteras sedan främst till Sylvamo, Nymölla bruk.
För att stärka den svenska bokens roll i industrin driver Sylvamo Nymölla och Sydved projektet Mera Bok. Nymölla behöver cirka 250 000 kubikmeter bokmassaved årligen, men får i dag mindre än hälften från svenska skogar. Resten måste importeras.
– Vi ser att det finns bok i Sverige, men frågan är varför vi inte kan ha en större inhemsk leverans. Projektet handlar om att undersöka potentialen och väcka liv i boken som råvara, säger Håkan Björck, chef för Sydveds område Syd.
Marknadsanalyser visar att det finns möjlighet att öka de svenska leveranserna, men fokus och dialog med skogsägare är avgörande. En del av den svenska boken exporteras i dag via danska aktörer till Asien.
– Det känns lite sorgligt när stora travar med bok exporteras långt bort. Inhemskt virke ger oss bättre kvalitet och leveranssäkerhet än importen, säger Håkan.
För Sydved är bokskogen både en strategisk råvara och en viktig del av kulturarvet.
– Om vi kan öka de svenska leveranserna stärker vi både industrin och skogsägarna. Det handlar om att minska importberoendet och ge boken den plats den förtjänar, avslutar Håkan.
