I slutet av augusti presenterade skogsutredningen ”En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs” sitt slutbetänkande till regeringen.
Linda Eriksson på Skogsindustrierna är positiv till utredningens resultat och tycker att det visar på en vilja att skapa konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet i svenskt skogsbruk.
– Nu är det viktigt att förslaget blir en del av en sammanhållen skogspolitik där även artskyddsfrågorna hanteras, betonar hon.
Stärka produktionsmålet
Skogspolitiken som vi har idag, från 1993, har utvärderats ett antal gånger under åren.
– Men sedan dess har Sverige gått med i EU, som har stor påverkan på många beslut. Inte minst beslut kopplat till skog, miljö och klimat, konstaterar Linda.
Grundpelarna i Sveriges skogspolitik är frihet under ansvar och skogsbrukets jämställda mål, produktion och miljö. Jämfört med tidigare skogspolitik innebar det bland annat minskad detaljstyrning från staten plus att miljömålet lyftes fram och jämställdes med målet om god skogsproduktion.
Under de här åren har skogsbruket kunnat öka tillväxten, virkesförrådet och avverkningarna. Samtidigt har miljöhänsynen stärkts på många olika sätt, genom exempelvis frivilliga avsättningar och lämnad hänsyn. Vi har idag mer gammal skog och mängden död ved som är viktig för biologisk mångfald har också ökat.
– Sedan 1993 har det till stor del handlat om att stärka miljösidan. I det här nya förslaget stärks även produktionsmålet, så att det blir mer balans. Många gånger illustrerar man målen som en vågskål, som varandras motsatser. Men så behöver det inte vara. Åtgärder som man gör för produktionen kan också gynna miljön, konstaterar Linda.
Ersättningsrätten och avverkningsanmälan ses över
Vad har utredningen konkret kommit fram till?
– Det finns ett helt paket med förslag för att gynna skogsproduktion. Här berörs bland annat föryngringar, ungskogar, gödsling och skogsskador orsakat av vilt och skogsskadeinsekter. Det föreslås också ett system för produktionsmål, på samma sätt som vi idag har för miljömålen. Det gör att man kommer få mer konkreta mål att jobba mot, säger Linda.
En stor fråga är den om ersättningsrätten om man av olika anledningar inte får avverka i sin skog.
– Här finns förslag i det tidigare delbetänkandet om ett nytt ersättningssystem för skog som har fått avverkningsförbud på grund av exempelvis artskydd. Skogsägare som tagit så väl hand om sin mark att fridlysta arter och djur trivs där borde få ersättning när ekonomiska värden går förlorade.
Ett annat förslag är kortare tid från att en avverkningsanmälan kommit in tills avverkningen får påbörjas. Idag gäller sex veckor och här föreslår utredningen tio dagar.
Skogspolitiken från 1993 betonade också vikten av kunskap. Nu föreslås att Skogsstyrelsen ska lägga större vikt till rådgivning.
– Skogsutredningens förslag är inte så omvälvande politiskt, utan det är snarare så att utredningen stärker upp där det finns brister. På så sätt kan man få ihop helheten bättre, så att det blir en bra balans mellan produktions- och miljömål.
Sammanhållen skogspolitik viktigt!
Nu har regeringen egentligen inte så lång tid på sig att gå vidare med förslagen, med tanke på att det är valår 2026.
– Det är viktigt att det blir verkstad och att vi får en sammanhållen skogspolitik där även artskyddsfrågorna är med. Man kan säga att det i mars är deadline för regeringen att lägga en proposition till riksdagen med sina förslag. Det finns en tydlig politisk vilja, det såg vi redan i regeringsförklaringen. Men det är ju fyra partier som ska komma överens.
Till sist säger Linda Eriksson att det är viktigt att skogsägarna känner att de vill investera i röjning, bra plantor, göra insatser för biologisk mångfald och så vidare.
– Om det blir en ökad tydlighet, så att skogsägarna vet vad som gäller, blir man tryggare i sitt skogsägande och vågar då investera i sin skog.
