Skogsbilvägar har alltid påverkats av regn och tjäle, men ett förändrat klimat med varmare vintrar, häftiga regn och skyfall, ställer nya krav på skogens vägar. Tjälen ligger kvar under kortare tid och i södra Sverige kanske man inte alls kan räkna med tjäle.
– Vatten kan på kort tid förstöra en väg, både när man anlägger nya vägar och underhåller gamla vägar så handlar det om att hindra vattnet från att stanna i och på vägen, säger Carl Segersson.
Väl välvda vägar
Med ett förändrat klimat är det ännu viktigare att planera skogsbilvägens sträckning. De bästa byggförhållandena finns på åsryggar, där man också hittar det bästa byggmaterialet. Vägen får inte vara för brant, då risken för erosion ökar.
Skogsbilvägen ska ha en hög vägkropp och vara väl välvd. Det innebär att den ska vara lite högre i mitten av vägbanan, så att vatten kan rinna bort.
– Vid vägens sidor ska det finnas väl tilltagna vägtrummor och rejäla diken som klarar av att leda bort allt vatten. Ökade vattenflöden under vårfloden eller skyfall sätter större press på diken och vägtrummor, säger Carl och fortsätter:
– Skogsbilvägen ska även vara välvd när det blir lite brant och sluttar. Många tror inte att det är nödvändigt, men kommer det riktigt mycket regn på kort tid är det risk att vattnet drar med sig hela vägen.
Stora skillnader norr och söder
Det varmare klimatet kommer också ställa högre krav på dräneringen av skogsbilvägen. Om det är leriga marker där man vill ha vägen, så kan man blanda upp med annat material, som grus eller naturmaterial från morän. Det får vattenavrinningen att fungera bättre.
– Men det är inte bara klimatet som gör att det är viktigt med stabila vägar. Många vägar är ju gamla och behöver rustas upp för att klara av virkestransporterna som generellt blivit tyngre. Den högsta tillåtna bruttovikten för lastbilar har ju ökat från 64 ton på 70–80-talen till 74 ton som gäller nu.
Sedan ska man vara medveten om att utgångsläget skiljer en hel för olika delar av landet. I de norra och mellersta delarna har man länge kunnat räkna med tjäle under vintern, vilket ställer andra krav när man avverkar och kör virke.
– Där är det större risk att vägarna inte kommer hålla måttet när klimatet blir varmare, och det kommer krävas större investeringar av vägarna, inflikar Carl.
I södra delarna av Sverige där man inte räknar med tjäle, har förändringarna skett successivt och man har i högre grad byggt bättre vägar.
– Sedan vad gäller vägar så kan man ju ställa allt i relation till kostnaden. Äger man mycket skog och gör många skogliga åtgärder är det klokt att satsa på sina skogsbilvägar, men är det tvärtom så köper jag om man inte gör alla åtgärder. Men gör det så bra som möjligt, föreslår han.
Fortlöpande underhåll viktigt
Carl poängterar också vikten av att man fortlöpande underhåller sina vägar.
– Börjar man missa underhåll av skogsbilvägen så krävs mycket för att återställa den i bra skick. Om du varje år sladdar vägen och rensar bort kvistar och annat skräp vid vägtrummorna kommer du långt.
Han nämner att många tänker att de vill fixa till sina skogsbilvägar efter avverkningen, men här tycker han att man kan tänka om:
– Det är bättre att lägga på fem centimeter grus innan avverkningen och stärka vägen, då slipper man jobbet efteråt. När virkesbilen hämtar virket trycker den till gruset så att det hamnar på plats.
Till sist så tipsar han om att du som skogsägare kan fråga åkaren om du får åka med i virkeslastbilen nästa gång åkaren hämtar ditt virke.
– Då ser du vilken standard din skogsbilväg håller. Och inte minst blir du varse hur stor den 24 meter långa virkeslastbilen känns på den lilla skogsbilvägen, avslutar Carl Segersson.
