Skogsbruk / Ekonomi och juridik

Får jag sätta upp en vägbom?

En enkel regel är att finns det fritidshus längs vägen har de boende med största sannolikhet servitut att nyttja vägen. Enligt Filip Herlitz, jurist på Argum, räcker det då att en person inte vill ha en bom uppsatt så blir det ingen.

Vägar kan vara krångliga rent juridiskt, så det gäller att samla på sig kunskap. Vilken typ av väg du har kan vara avgörande, även om du har enskild väg kan andra ha rättigheter till den, säger Filip Herlitz, jurist på Argum.

Vägen till skogen kan vara av olika slag; statlig, kommunal eller enskild väg. Det kan vara så att även andra har rätt att åka på "din" enskilda väg och då blir det problem om du av någon anledning satt upp en vägbom.

– En enkel regel är att om det finns fritidshus längs vägen bör utgångspunkten vara att de boende med största sannolikhet har servitut att nyttja vägen. Rättigheten hör alltid samman med fastigheten och du får inte stycka av en tomt om du inte säkerställer att det finns en väg. Så länge som alla är överens uppstår inga problem, men det räcker att en person inte vill ha en bom uppsatt så blir det ingen.

Rent generellt kan man sätta upp bommar på enskilda vägar, men om det finns statsbidrag kopplat till ditt vägbygge kan du mista det om du verkar för att hindra andra att åka där.

Vad gäller i vägföreningar?

Ofta tar vägföreningar ut en årlig avgift för nyttjande av vägen. Här styr andelstalen prislappen och det uppstår inte sällan meningsskiljaktigheter. Andelstalen beräknas utifrån nyttjande, där man även tar hänsyn till tunga transporter och den skogliga tillväxten. Även naturvårdsavsättningar ska avräknas. Tanken är att det ska vara rättvist hur man nyttjar vägen. Kommer man inte överens vänder man sig till Lantmäteriet för omprövning.

– Vid allt som rör vägar, ska man ta hjälp. Det finns specialister på vägförrättningar, säger Filip Herlitz.

September 2014

Text: Annsofie Öhman Foto: Örjan Henriksson