Inspiration / Djur och natur

Bäver

Bävern (Castor fiber), som är Europas största gnagare, blir cirka 75–100 cm lång och har därtill en svans på 30–40 cm. Den mörkbruna pälsen är mycket tät för att kunna skydda mot väta och köld. Svansen, som saknar hår, är mycket bred och platt. Om bävern anar fara slår den svansen mot vattenytan som en ljudlig varningssignal.

När bävern simmar använder den de stora simhudsförsedda bakfötterna för att skjuta fart och svansen för att styra. Den kan vara under ytan i upp till 15 minuter.

Den stora gnagaren ser inte så bra, men den har både väl utvecklad hörsel och luktsinne och kan vädra sig till var det finns aspar på flera hundra meters håll.

Dammar och stora träsk

Bävern lever i familjegrupper vid sjöar och vattendrag med lövskog på stränderna. De bygger dammar genom att dämma upp vattendragen med trädgrenar. I dammen bygger de också hyddor som till viss del höjer sig över vattenytan; en normalstor hydda sticker upp en till två meter över vattnet. En del bävrar gräver istället sin bohåla i en strandbrink.

Dammarna kan sätta stora områden ovanför dämmet under vatten så att det bildas stora träsk med en mångfald av vattenväxter, insekter och fiskar. Men bävrarnas framfart kan också leda till att till exempel värdefull skog eller vägar sätts under vatten.

Matförråd under vatten

På våren äter bävern gärna färska skott på lövträd. Sommartid består födan också av vattenväxter, örter samt bark och blad från lövträd. På hösten gnager de lövträd i lämpliga portionsbitar som lagras under vattnet. Under vintern stannar bävrarna huvudsakligen i hyddan och livnär sig av födan som de samlade in under hösten och som sen har lagrats under vattnet.

Bävrarna parar sig i februari och i maj–juni föds ungarna. Efter två år lämnar ungarna boet för att söka nya egna revir.

Förr i tiden ansåg man att både svansen och tänderna hade övernaturliga egenskaper.

Art på frammarsch

Bävern jagades tidigare intensivt i hela Europa på grund av sitt värdefulla skinn. I Sverige var den utrotad kring 1870, men den återinfördes från Norge 1922. I dag är bävern en art under frammarsch i Sverige och man uppskattar att det finns cirka 100 000 djur. På vissa håll får man jaga den, medan den är fridlyst på andra.

Förr i tiden ansåg man att både svansen och tänderna hade övernaturliga egenskaper. Yxan blev extra vass om eggen ströks med en bävertand och en svår förlossning kunde påskyndas om barnaföderskan fick en bäversvans att äta…

Text: Annsofie Öhman Foto: Kenneth Johansson