Först kan det vara på sin plats att reda ut lite om tillväxt och vedbildning. Eric Agestam, vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp, hjälper till:
– Längst in i trädets centrum bildas ungdomsved. Den omfattar de 10–20 första årsringarna och har många egenskaper som vi inte uppfattar som "bra"; låg densitet, korta fibrer med mera. När en ny årsring bildas hamnar den ytterst på stammen, precis under barken.
Olika sätt att bilda ved
När trädet blir äldre övergår ungdomsveden i så kallad kärnved.
– När årsringarna blir fler används veden längst inne i stammen inte längre till transport av vatten. Veden fylls istället med harts och så kallade extraktivämnen som skyddar mot nedbrytande organismer, röta med mera. Veden blir då tyngre och hårdare. Kärnveden syns tydligt med sin betydligt mörkare färg hos tall, ek och lärk. På gran är den betydligt svårare att se, berättar Eric.
Trädslagen bildar årsringar på olika sätt, vilket i sin tur påverkar virkets egenskaper och utseende.
– Barrträden bildar under våren en lätt, ljus ved och fortsätter med detta så länge det är rätt förutsättningar i temperatur och nederbörd. När växtprocessen avtar under sommaren bildas ett lager tätare ved, som antar en mörkare nyans. Den ljusa vårveden och den mörka sommarveden utgör en mycket tydlig årsring.
Bland lövträden har exempelvis ek, ask och alm väl synliga årsringar, med en tydlig skillnad mellan vårved och sommarved.
– En intressant detalj som skiljer lövträden från barrträden är att lövträdens ved blir tyngre och hårdare vid hög tillväxt. Medan barrträden vid hög tillväxt får en kraftig ökning av den lättare veden, förklarar Eric.
Lövträd som al, asp, björk och bok har inga tydliga årsringar, eftersom de bildar ved på samma sätt hela växtsäsongen.
Årsringen ger indikation
Vad kan jag som skogsägaren ha för nytta av att studera årsringarna på min nygallrade skog?
– Då årsringens tjocklek beror på många olika saker är det inte helt lätt. Den enskilda årsringen beror bland annat på trädet, dess ålder, om det är skadat, växtplats, konkurrens från andra träd och vädret ett enskilt år. Men visst ger årsringen en indikation på om gallringen är gjord i rätt tid, om tillväxten av någon anledning är hämmad, om markens bördighet och så vidare.
Skulle du kunna bestämma ett träds växtplats bara genom att se en kapad trissa med årsringarna?
– Nej, inte en chans. Men en dendrokronolog, som daterar och platsbestämmer föremål med hjälp av årsringar, kan säkert, tipsar Eric Agestam.
Helst över 70 ringar
Hans Linderson är ansvarig för nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet.
– Med våra metoder kan vi faktiskt bestämma växtplats och årtal för när trädet avverkades. Ju fler provbitar och årsringar från det aktuella objektet, desto större säkerhet. Vi kan göra en bestämning med 50 årsringar, men det krävs uppemot 70 för godtagbar säkerhet. Är det uppemot 100 vågar jag lova att vi kan hitta exakt årtal och ringa in växtplatsen för trädet, säger Hans.
Precis när vi får tag i honom sitter han mer eller mindre i en hög av gamla vrakdelar från skrovet på ett skepp.
– Om man inom arkeologin får in trämaterial är det bingo. Dendrokronologi ger väldigt exakt tidsbestämning. På några prover från vraket jag sitter med här fanns 119 årsringar att jämföra med. Så exaktheten när jag säger att trädet avverkades 1913 är stor. Och båten är byggd av virke från ett område på Öland.
Från mikroskop in i databasen
Det typiska uppdraget för Hans är att åldersbestämma virke som använts i en byggnad, skepp eller i annat föremål.
– Då får jag prover hitskickade. Det kan antingen vara så att man borrat sig in till den innersta årsringen och jag får ett sådant borrprov eller att jag får en tunn skriva av virket, berättar Hans.
Årsringarna i virket mäts med ett speciellt mikroskop och informationen matas sedan in i datorn. Hans får då fram en årsringsprofil som han sedan kör mot deras databas. Ungefär som att matcha ett fingeravtryck mot brottsregistret.
– Förhoppningsvis uppstår en matchning, det vill säga att årsringarna under ett stort antal år överensstämmer med en kronologi i databasen. Tall och ek är lättast att bestämma – de har tydligast årsringar, påpekar Hans.
