Inspiration / Hem och lantliv

Konsten att få till en härlig brasa

Publicerad 2022-12-14

Kyla och mörker i kombination med höga elpriser gör att vi eldar mer än någonsin i vinter. Sydveds virkesköpare Jonas Larsson delar med sig av sina bästa tips om vedhantering, eldning och effektiva brasor.

Virkesköparen Jonas Larsson har under åren samlat på sig en hel del kunskap om ved och eldning, inte minst genom det gamla huset han köpte av sin farmor för drygt 15 år sedan.

– Min farmor värmde upp huset genom att elda i en vedpanna som hon hade i källaren. Jag och min sambo bestämde oss för att fortsätta med det och fick då sätta oss in i det här med vedeldning och allt vad det innebär. Men i vedpannan finns även en elpatron som vi använder när vi inte är hemma eller reser bort.

Vedpannan är vattenmantlad, det vill säga har ett hölje som är fyllt med vatten. Vattnet runt kaminen cirkulerar och värms upp när det eldas i eldstaden. Vattnet leds sedan runt i huset med hjälp av en cirkulationspump.

– Ofta räcker det att elda i två till tre timmar för att värma upp vattnet i tankarna. Sedan pytsas det varma vattnet ut i rören under dygnet. Det ger en bra och skön värme i huset, tycker Jonas.

Björk värmer milt

Varje år hanterar Jonas 25–30 kubikmeter ved. I vedpannan pytsar han in all slags ved; björk, asp, gran, tall och så vidare, i kluvna längder på cirka 40 centimeter.

– Vi har också en insatskamin som är monterad i en äldre öppen spis och där tycker jag att det är vettigast att elda med björk, som värmer milt och brinner mjukt. I gran och tall är det mycket kåda, vilket gör att det sprakar och sprätter mycket. Eldar man då i en öppen spis får man ha koll så att inte brinnande flisor flyger i väg och ställer till det. I en sluten kamin så funkar det ju med gran och tall också.

Foto: Lasse Arvidsson

Foto: Lasse Arvidsson

Fäll träden innan lövsprickningen

Det är en hel del ved som varje år ska huggas och klyvas både för uppvärmningen av huset och myseldningen i öppna spisen. Hur gör man det på bästa sätt?

– I grund och botten handlar det om att få till en torr och fin ved. Då brinner brasan som bäst. Under vintern, oktober till mars, innan lövsprickningen ska man fälla träden. Då står saven i träden lågt och träden torkar snabbare. Lite klenare träd, upp till 25 centimeter i omkrets, klarar man med motorsåg. Sen kör jag hem den nedtagna veden till vedbacken, där den får ligga tills det blir dags för kapning och klyvning.

Luftig vedhög

Senast sista mars bör veden vara kluven, i alla fall enligt Bondepraktikan inflikar Jonas. En del gör det med vedyxa och huggkubb, men handlar det om större mängder ved är det vanligt att använda vedkap och vedklyv.

– Lägg den kluvna veden i en luftig hög. Luften och solen måste kunna komma åt och torka veden. Om du hellre vill stapla veden, gör det inte för noggrant så det blir för tätt, vinden måste kunna torka veden. Sen gör det inget att det regnar lite på veden under våren, porerna öppnar sig, och veden torkar ännu bättre då, tipsar han.

Vedboden innan midsommar

Jonas som hanterar stora mängder ved använder en vedprocessor, som både kapar, klyver och sedan transporterar veden på ett band.

– Innan midsommar ska veden vara inne i vedboden, för att skyddas mot väta. För det är då det börjar det bli dagg och luftfuktigheten ute ökar. I vedboden kan man stapla veden noggrannare om man vill. Sedan är det bara att elda till hösten!

Elda med torr och bra ved

A och O för att få till en riktigt bra brasa är att elda med torr och bra ved. Bäst funkar det med ved som är ”rumstempererad”. Ett tips är att ta in veden redan några dagar innan, då blir det lättare att få i gång elden.

– När jag ska starta en brasa i öppna spisen använder jag mig av gran, som är rik på kåda och lättare antänds.

– Jag späntar veden fint och börjar med fina stickor, det är effektivt och lätt. Sen gäller det att elda intensivt till att börja med, för att få till en bra lufttillförsel.

I en öppen spis handlar det mest om myseldning, och då blir det mer en här och nu-känsla. Men i dessa tider med höga elpriser är det många som ser om sitt hus och planerar för att elda lite extra.

– Har man en öppen spis kan man köpa värmefläkt som sprider värmen i huset eller ännu mer effektivt, investera i en spiskassett, som ofta är ganska enkel att installera i öppna spisen. En sluten kamin, gärna med täljsten, håller ju också kvar värmen lite längre. I det här läget är det ju inte kråkorna man vill elda för!

Jonas Larsson, virkesköpare och vedentusiast.

Jonas Larsson, virkesköpare och vedentusiast.

Lägg den kluvna veden i en luftig hög. Luften och solen måste kunna komma åt och torka veden.
Jonas Larsson

    Syrfällning

  • Hann du inte fixa all björkved i vintras? Det är inte kört för det! Fäll björkar i skogen under tiden då de har mycket sav, främst under sommaren. Lämna träden i 5–6 veckor i skogen, utan att de kapas eller kvistas. Bladverket fortsätter suga vätska från trädet, som om det fortfarande står på rot, och fukten dras ut. Under första veckan kan fuktigheten sjunka från 50 till 35 procent. När lövverket vissnat efter drygt en månad är det dags att ta hand om träden. Då kan fukthalten vara en bra bit under 30 procent.

    Elda på rätt sätt

    1. Använd torr ved i lagom stora bitar.
    2. Starta snabbt, inte kraftigt. Papper samt rikligt med torr, finkluven ved är viktigt. När veden brinner ordentligt kan du lägga på grövre vedträn.
    3. Elden behöver förbränningsluft. Med rätt mängd brinner elden med klara och livliga lågor. Röken ska vara klar och genomskinlig, inte svart.
    4. Elda max 2,5 kg ved per timme. Mer värme? Ett nytt vedinlägg ska göras först när det blivit en ordentlig glödbädd.
    5. Kontrollera rökgastemperaturen, max 350 grader. Blir det för hett kan murade skorstenar skadas eller isoleringen på stålrörsskorstenar förstöras. Kontrollera till exempel genom termometer i rökkanalen.
    6. Lägg sot och aska i en plåthink med lock. Tänk på att glödrester kan finnas kvar i flera dygn.
    7. Använd bara torr ved, helst björk. Överblivet virke från renoveringen, nedhuggna äppelträdet eller trädgårdsavfall kan medföra beläggningar i skorstenen och leda till sämre förbränning och ökad risk för skorstensbrand.

    Källa: Brandskyddsföreningen

Text: Annsofie Öhman