Virkevältor längs skogsbilväg

Virkevältor längs skogsbilväg

Inspiration / Möt Sydveds skogsägare

Ett lyckat generationsskifte på Svansö

Publicerad 2025-08-20

Skogen och gården har varit min dröm hela livet, menar Per Sterner som för drygt ett år sedan tog över skogsgården på Svansö utanför Bottnaryd. Det blev ett generationsskifte som alla i familjen känner sig nöjda med.

Skogsgården Svansö ligger som en långsmal halvö i Svansösjön utanför Bottnaryd i Småland.
Gården har varit i familjen Sterners ägo i mer än hundra år, sedan 1916. Idag bor Pers föräldrar, Lena och JohanSterner, i huvudbyggnaden på Svansö, en vacker byggnad med anor från 1600-talet. Johan har ägt gården själv sedan 2002. Nästa generation, Per Sterner med frun Emelie och tvillingarna Wilma och Rasmus, som är 18 år, och 16-åriga Emil, bor bara några mil bort.

– Vi bor på Emelies familjegård Ekeberg i Habo och trivs jättebra där, men vi är ofta på Svansö. Jag har jobbat mycket i skogen på Svansö, röjt och gallrat som om den vore min egen, berättar Per som i april 2024 tog över skogsfastigheten.

Svansö består av 304 hektar mark, varav 285 hektar är produktiv skogsmark. Det mesta är gran, 85 procent, men det finns även lite tall och löv på fastigheten. Skogen har hög bonitet, vilket är gynnsamt för tillväxten.

Ett lönsamt skogsbruk

Under åren har pappa Johan varit en aktiv skogsägare och tillsammans med Per utfört många åtgärder,
som röjningar, gallringar och planteringar. I gårdens maskinhall står både en skördare och en traktor med skogskärra, båda maskinerna flitigt nyttjade. Vid större insatser har de anlitat Sydved.

Virkesköparen Anders Gustafsson har varit familjens skogliga rådgivare i många år. Familjens mål har varit att skapa ett lönsamt skogsbruk och förvalta skogen på bästa sätt till framtida generationer.

– Vi har alltid varit noga med att utföra rätt åtgärder i rätt tid, tillägger Per.

Per är egenföretagare med flera strängar på sin lyra. Till vardags jobbar han som skördarförare åt entreprenörsföretaget LG Hultsjö skogsmaskiner. Han arbetar också för Sydved, som metodutvecklare, vilket innebär att han hjälper andra skördarförare att bli mer effektiva i sitt jobb. Dessutom jobbar han på ett större lantbruk med bland annat maskinkörning och service vid vårbruk, grässkörd och tröskning.

Svårt att prata om generationsskifte

För drygt två år sedan började man inom familjen så smått närma sig frågan om generationsskifte. Ett ämne som inte alltid är lätt att börja prata om och framför allt inte heller genomföra så att alla inblandade känner sig nöjda. I det här fallet var det Per och hans syskon, Håkan som bor i Kungsbacka och Anna som sedan 30 år bor i USA, som skulle ha sin del av arvet.

– Skogen och gården har varit min dröm hela livet

Per, som är en erfaren skördarförare, har själv utfört avverkningarna på sin fastighet.
Röd skördare avverkar i skogen

Per, som är en erfaren skördarförare, har själv utfört avverkningarna på sin fastighet.

Jag har alltid velat ta över skogen och det var okej för mina syskon. Men det var två saker vi var överens om i den här processen. Ett, att vi skulle vara sams efteråt och två, att behålla fastigheten inom familjen.

När föräldrarna och syskonen hade funderat över huvuddragen i generationsskiftet tog de kontakt med Areal, som jobbar med fastighetsförmedling inom skog och lantbruk. Där guidade Per Josefsson dem i processen.

– Det blev ett förhållandevis okomplicerat generationsskifte med tanke på att det fanns en samsyn om vem som skulle ta över och hur det skulle bli. Från föräldrarnas håll fanns ett starkt önskemål om att inte klyva fastigheten, utan hålla samman den. Tillsammans resonerade man sig fram till rimliga nivåer som alla parter var överens om, berättar Per Josefsson.

Det var två saker vi var överens om i den här processen. Ett, att vi skulle vara sams efteråt och två, att behålla fastigheten inom familjen.

Även Sydvedaren Anders har på olika sätt hjälpt till med rådgivning kring generationsskiftet. Båda parters inspel blev sen grund till värderingen av fastigheten.

– Det vi kom överens om var ett värde som blev ett mellanting mellan taxeringsvärdet och marknadsvärdet. Hade det handlat om marknadsvärdet är det inte säkert att jag hade klarat det. Men vi är sams och nöjda, allt har gått jättebra, tycker Per.

Han tillägger att föräldrarna bor kvar på gården, så länge de vill, i huvudbyggnaden. Sedan finns det också ett flygelhus som de kan fortsätta hyra ut. Pers bror Håkan som liksom Per är inbiten jägare har fulla jakträttigheter på marken.

Hälften nu, hälften om 10 år

Affären blev klar i april 2024. Och för att finansiera köpet har Per slutavverkat delar av den mogna skogen.

– Första sommaren avverkade jag cirka 8 hektar – där planterade jag i höstas. Och i november 2024 högg jag cirka 11 hektar, det var mest gran i båda avverkningarna, berättar Per.

Planen är att syskonen får hälften av summan för skogen nu och hälften om tio år.

– På så sätt kan jag vänta med att avverka skog, det är bra att ha skog i olika åldersgrupper. Då sprider man riskerna.

Per, som är en erfaren skördarförare, har själv utfört avverkningarna. Då har han kört med en Komatsu 931 XC, en skördare som passar för grövre gallring och slutavverkningar. Skotningen har Patrik och Simon på Hultsjö utfört med en John Deere 1510G. Även Pers äldste son Rasmus har varit med och kört skotaren på helgerna.

Vara med i hela kedjan

När vi träffar Per på skogsfastigheten sitter han i skördaren och jobbar metodiskt och målinriktat med att fälla och aptera de fullvuxna granarna. På upplagsplatsen bredvid skogsbilvägen ligger redan flera prydliga vältor, främst med timmer men också med en del massaved. Virkeslastbilen har redan börjat forsla i väg virket till sågverk och industri.

Per pekar på området där han nu jobbar och berättar att det var i början av 60-talet som skogen planterades.

– Det har vuxit bra. Marken ligger högt över havet, det brukar bli sämre skog då, men här ser det fint ut, antagligen för att det är gammal åkermark, konstaterar han.

När han berättar om sitt engagemang i skogen säger han att han försöker vara med i hela kedjan – med markberedning, plantering, dikning och så vidare. I vår kör han ut groten, grenar och toppar, från slutavverkningen i november och sen är det dags att plantera.

– Nu i vår sätter vi cirka 25 000 plantor, min tanke är att vi själva i familjen ska hinna sätta ungefär hälften av plantorna.

Barnen tycker om att vara i skogen på Svansö. Äldste sonen Rasmus är gärna med och kör i skogen, men även Wilma och Emil är gärna med, klyver ved och sätter plantor.

– De tycker att det är kul att kunna tjäna lite extra pengar, ler Per.

Hur tänker du med naturvården när du avverkar?
– I stället för att spara spridda lövträd så brukar jag jobba med att spara trädgrupper med löv. Men det är ju smart att tänka till redan när man röjer, och då spara löv på vissa områden. Sen kan man gallra eller avverka löv där, och då växer det upp nytt löv på ett bra sätt.

I samband med generationsskiftet certifierade Per skogsfastigheten enligt FSC, vilket bland annat betyder att tio procent av skogen ska lämnas för naturvård. Fem procent ska avsättas för naturvård och ytterligare fem procent ska avsättas för så kallad anpassad skötsel.

– Fem procent är klart nu, de andra fem procenten jobbar jag på, säger Per.

Vad har du för mål med skogsägandet?
– Jag vill sköta skogen så att skogen mår bra och det blir en bra tillväxt. Sedan vill jag förvalta den till nästa generation, till mina barn. Nu skördar jag en del av frukten från tidigare generation, för att sen bygga upp ett nytt kapital. Sen vet man aldrig vad barnen vill med skogen, men jag hoppas ju att den blir kvar i familjen även framöver.

    Tips vid generationsskifte

  • Låt generationsskiftet ta tid. Det är många komplexa frågor som ska få en lösning. Värdering, kalkyler, skatteberäkningar, eventuellt nytt boende för någon av parterna, avstyckning genom lantmäteriet är några exempel.

    Öppen dialog
    Låt alla vara med i processen. Inte bara föräldrarna och den som ska ta över utan även eventuella syskon till övertagaren. Låt det bli en öppen process där alla får samma information och alla har möjlighet att uttrycka sina önskemål och åsikter. Det är ett bra sätt för att undvika framtida konflikter.

    Alla måste ge och ta
    Alla måste vara införstådda med att det kommer behöva jämkas. Ibland är det nyttigt att ”byta stol” med någon av de andra i processen och fundera: ”Hade jag varit bekväm med denna nivå/detta beslut om det hade varit jag?”

    Nästa steg
    När man kommit fram till ett upplägg som alla kan acceptera, är det dags att titta närmare på de
    legala, ekonomiska och skattemässiga konsekvenserna.

    Känslor och ekonomi
    Generationsskiften handlar både om känslor och ekonomi. Därför är det bra att ta hjälp av experter; banken, en jurist och/eller din skogliga rådgivare.

Text: Annsofie Öhman Foto: Anna Hållams