Inspiration / Möt Sydveds skogsägare
Välgallrat för nästa generation
Publicerad 2020-06-16
I vackra Norra Vissö är en välgallrad granskog en del av idyllen. När unga skogsägarparet Philip Palm och Nadja Persson tog över gården valde de att ta kontroll över tillväxten genom att gallra.
– Vi tycker om när det är ordning och reda och vill att skogen ska vara välskött, säger Nadja Persson.
I Norra Vissö utanför småländska Bredaryd ligger de små skogsgårdarna som ett pärlband i kulturlandskapet. Här har Philip Palm och Nadja Persson förverkligat sin dröm om en skogsfastighet med plats för rekreation och – har det visat sig – motion. Efter att ha gjort förröjningen inför vinterns och vårens gallringar är Philip lite matt i pälsen.
–Det var jobbigare än jag trodde. Nästan som att gå in i en grön vägg. Och sedan när man är klar så inser man ju att man nog kunde ha tagit lite till, skrattar Philip som är nöjd med resultatet som skördarföraren Jonathan Nilsson har åstadkommit.
– Det var otroligt kul att komma upp hit i går kväll och se vad Jonathan hade gjort. Hela landskapet ser annorlunda ut med åkrar och stengärdsgårdar mot den nygallrade fonden, konstaterar Philip.
Väntade in våren
Philip och Nadja förvärvade fastigheten 2019 och detta är deras första skogsvårdsinsats. Totalt handlar det om cirka 6 hektar gallring fördelat på tre olika bestånd. De första gallrades igenom i vintras medan ett har fått vänta in våren.
– Vi har haft en vinter med väldigt mycket regn och när jag kom hit gjorde jag bedömningen att det var för blött att gå in. Så vi bestämde oss för att vänta för att undvika körskador, berättar Jonathan Nilsson som är skördarförare på Dannäs skogsentreprenad.
Det är han som, tillsammans med Sydvedare Josef Karlsson, ansvarar för gallringsstrategin på Norra Vissö. I nära samråd med skogsägarna förstås.
– Varje skogsägare har sin bild av hur skogen ska skötas. För mig som inköpare är det viktigt att vi fångar upp de individuella önskemålen och utformar gallringen med hänsyn till både skogsägaren och till skogens behov, konstaterar Josef.
Nadja och Philip har en klar bild av vad de vill med sitt skogsägare.
Första maskingallringen
Gallringen ser de som skoglig friskvård, och den här gången var det hög tid.
– Det börjar bli mörkt i beståndet och man ser att granarna inte har den växtkraft som de skulle kunna ha, förklarar Josef.
Den aktuella gallringen, som består av cirka 1,5 hektar granskog på bördig mark är speciell såtillvida att det aldrig har maskingallrats.
– Beståndet är olikåldrigt, mellan 40 och 50 år, och stammarna varierar därmed i höjd. Det handlar absolut inte om ett eftersatt bestånd, det har skötts och gallrats. Men arbetet har utförts manuellt under längre perioder vilket gör att vi har helt andra förutsättningar. I vanliga fall hade det gjorts en relativt omfattande maskinell första gallring och det hade varit läge för en andra gallring. Nu får vi tänka lite annorlunda, säger Josef.
Jonathan har fokuserat på att ta bort de redan undanträngda stammarna och sparat huvudstammarna med tillväxtpotential:
– Jag har valt att lämna lite fler huvudstammar än vad jag normalt hade gjort, men det finns anledning att vara försiktig på grund av stormrisken, eftersom granar i den här höjden annars lätt blir ett vindfång. Nu får skogen stå och växa till sig. Skulle det visa sig att vi behöver gallra ut mer så är det bättre att gå in och ta lite till om några år.
Picknick i björkbacken
Oavsett vilket kommer Nadja, Philip och dottern Edda att kunna njuta av sin "nya" skog direkt. I samband med gallringen har de också valt att hugga fram en björkbacke.
– Det var ett hörn där granen inte lyckats föryngra sig utan björken hade tagit över. Vi tycker att det är vackert med lövet och såg att det skulle kunna bli ett fint picknickställe, förklarar Philip.
Helt rätt tycker Josef, som menar att det inte är fel att satsa på lövet – både för mångfaldens och för framtidens skull:
– Jag brukar säga till skogsägaren att man inte ska vara rädd för att bredda sig och plocka in lite björk om man tycker om det. Vilka sortiment som efterfrågas på marknaden brukar ju variera över tid. Den här delen av beståndet bestod till stor del av klenare björk, och istället för att röja valde man att hugga det med skördaren. Genom att samla ihop flera klenare stammar i avverkningsaggregatet för kvistning och kapning förenklas hanteringen samtidigt som virket kan tas tillvara som delkvistat. Sortimentet går som biobränsle och balanserar därmed den något ökade kostnaden för att skörda klenare träd.
– Delkvistat är helt enkelt ett effektivt sätt att skapa ett rent och snyggt bestånd utan att man behöver gå back ekonomiskt. Det fungerar perfekt som uppsamlingssortiment där man kan slå ihop mindre mängder av annat om volymen är för liten för att bilda ett eget sortiment, säger Josef.
Från björkkullen kan familjen också njuta av utsikten över sitt nygallrade granbestånd som står och växer till sig. Om allt går enligt plan så är det dags för avverkning om 20 år, säger Josef:
– Det blir lagom tills Edda tar studenten!