Inspiration / Möt Sydveds skogsägare

Nygallrat i två generationer

Publicerad 2017-06-30

En förstagallring och en andragallring på uppdrag av femte och fjärde generationen. När familjen Wirsenius i Virserum ska gallra, går förtroendet till Sydved – det är sedan gammalt.

Systrarna Wirsenius – Ann-Britt Wirsenius Hägg och Monica Wirsenius – är uppväxta på gården Slagdala utanför Virserum. Gården fick de, tillsammans med ytterligare en skogsfastighet i Hultarp, överta efter pappa Valdemar och mamma Ann-Marie.

Nyligen var det dags för ytterligare ett generationsskifte när Ann-Britts son Tobias och hans Sara tog över släktgården Slagdala som femte generationen. Under våren har familjen låtit gallra på båda fastigheterna, och Sydved var ett självklart val.

– Vi ärvde både Sydved och Göran efter pappa när vi tog över skogen på 1990-talet, skrattar Ann-Britt.

– Då var vi väldigt gröna som skogsägare och eftersom pappa alltid varit nöjd med Sydved så tyckte vi att det var bäst att fortsätta. Och nu är vi lika belåtna som pappa var!

Bra netto på Hultarp

Gallringarna på de olika fastigheterna har genomförts på olika premisser. På systrarnas fastighet i Hultarp – som tidigare förvaltats av Assi Domän och kom i familjens ägo genom ett byte vid reservatsbildning – har Sydved gjort en andragallring och en viss del sistagallring på sammanlagt 14 hektar. På Slagdala har det gjorts en förstagallring och en liten sistagallring på 7 hektar samt en mindre slutavverkning.

– Hur det kom sig att vi gallrade just nu? Det stod i skogsbruksplanen. Vi har alltid haft planer på båda fastigheterna och tycker att det är ett bra verktyg, resonerar Ann-Britt och får medhåll av sin Sydvedare Göran Ekelundh.

– Att lyssna på skogsbruksplanen är ett bra sätt att styra upp gallringen. Särskilt om man är lite osäker. Det är inte alla skogsägare som ser när det är dags att gå in i en andragallring. Det är så lätt att tänka sig att det inte kan vara dags alla redan – det känns ju ofta som om man nyss var där och vände, säger Göran.

– Sedan är en andragallring alltid rolig eftersom grunden är lagd i förstagallringen och man därmed kan få ett trevligt netto. I andragallringen har det dessutom hunnit växa in en del timmer, vilket ytterligare kan bidra till affären. I det här fallet var timmerandelen 20–30 procent.

En tillväxtinjektion

Bestånden på Hultarp var likåldriga inom spannet 30–45 år och bestod av blandskog med grandominans. Andreas Persson, skördarförare på Persson Skog & Trädgård ab som kör för Sydved, fick förtroendet att göra jobbet.

– På Hultarp har jag gjort en klassisk kvalitetsgallring som syftar till att gallra fram de stammar som har bäst kvalitet och ge dem utrymme att utvecklas. Nu har vi optimerat förutsättningarna för tillväxt med målet att generera så mycket pengar som möjligt för skogsägaren i framtiden.

Kvalitetsgallringen är nästan alltid förstahandsvalet – om inte skogsägaren önskar sig någon annan metod. Då lyssnar vi givetvis på det!, säger Andreas.

Gallringen är utförd med hänsyn till en planerad tredjegallring om 10–15 år. Då är det dags för ytterligare tillväxtinjektion före slutavverkning.

Friskvårdsbidrag på Slagdala

För Tobias, som blev skogsägare vid årsskiftet, var drivkraften en annan. Visst var det läge för en förstagallring enligt plan, men att det blev just nu var inte enbart en samordningsfråga.

– Eftersom vi ska renovera gården och mormor och morfars hus, så kände jag att jag inte hade så mycket tid för röjningsarbete. Dessutom hade vi halkat efter med röjningarna av Gudrunhyggena och jag kände att jag gärna ville komma ikapp, berättar Tobias.

Förstagallringen, tillsammans med den lilla slutavverkningen, blev ett sätt att täcka kostnaderna för professionell röjningshjälp.

Att lyssna på skogsbruksplanen är ett bra sätt att styra upp gallringen.

– Vi är väldigt nöjda med gallringsresultatet och jag tycker att det känns så skönt att vi är i kapp med röjningen, säger en lättad Tobias.

– Visst kommer det att dyka upp röjning framöver, men då har jag förutsättningarna att planera jobbet. Det viktigaste är att göra det i rätt tid, då flyter det ju på och man ger skogen bättre möjlighet att utvecklas. Dessutom är det väldigt roligt att se resultatet efteråt!

Öga för stormsäkring

Gallringsbeståndet på Slagdala, som bestod av både tall och gran, gjordes vid 25 års ålder.

– Eftersom området ligger höglänt och därmed kan vara lite mer stormkänsligt så sparade vi kantzoner för att skydda beståndet och undvika framtida stormhål, förklarar Andreas Persson.

Enligt Tobias önskemål städade Andreas också upp efter vinterns snöbrott. Resultatet är en tillväxtsäkrad skog som, om allt går som planerat, ska växa så det knakar rakt in i andragallringen.

Göran Ekelundh tycker att de två generationerna Wirsenius gjorde helt rätt i att gallra nu.

– Först och främst för att det var dags. Men det faktum att det är en god efterfrågan gjorde också tidpunkten väl vald. Med rätt entreprenör, som kan konsten att kombinera kvalitet med ett effektivt jobb, så blev det ett netto som jag tror att alla är nöjda med, säger Göran.

Men Ann-Britt ser även andra värden i sin nygallrade skog.

– Enligt mitt tycke är en nygallrad skog det allra vackraste. Det är så roligt att gå ut och se resultatet. Ofta ser man inte skogen för alla träden. Men när gallringen är gjord så har man fått en helt ny skog. Man riktigt ser hur bra den mår!

Juni 2017

Text: Amelie Bergman Foto: Daniel Nilsson