Finns allemansrätten i några andra länder?
– Den är unik för Sverige, men det finns liknande upplägg i Norge och Finland. I Skottland har man sett hur vi har det här, och gjort en egen variant med det bästa av allemansrätten. Även Nya Zeeland har en egen variant.
Att den inte finns i fler länder kan man bland annat härröra till olika länders rättstraditioner. Ett exempel är USA där man kan bli hotad med vapen om man går in på någon annans mark.
En gammal sedvänja i modern tid, finns det några utmaningar?
– Samhället har utvecklats en hel del sedan 1940-talet. Idag är vi fler människor plus att friluftslivet har utvecklats med ny teknik, som för till exempel cyklar. Friluftslivet har ”sportifierats” och i viss mån blivit motoriserat. Skogen har också blivit en arena för träning och tävling. Det innebär en ökad belastning på naturen. Förr jobbade många med tuffa fysiska jobb och på helgen ville man helst ta det lugnt. Idag är det tvärtom, efter stillasittande jobb i veckan vill vi gärna ut i skog och mark och röra på oss.
Vad gäller för cykling?
– Enligt allemansrätten får du cykla både i naturen och på enskilda vägar. Jämfört med till exempel 40-talet ser våra cyklar annorlunda ut idag. Då var det bara den egna muskelkraften, vilket det inte alltid är idag. Dagens moderna terrängcyklar med stötdämpare och grova däck tar sig fram i terräng som man förr alls inte kunde cykla i. Ansvaret för den som cyklar i skogen idag blir då betydligt större.
Självklart är det att man inte får cykla över någon annans tomt eller det man kallar hemfridszonen*. Du får heller inte cykla över planteringar och uppodlade åkrar eller ställen där marken lätt kan komma till skada.
– Sen är det väderberoende. Cykling på blöta områden kan ge enorma spår i marken. Våtmarker och mossar är områden som är mer känsliga. Allemansrätten ska användas med förnuft och hänsyn.
Att köra elcykel ingår inte i allemansrätten. Det betyder att du i nuläget inte får köra dem på stigar, leder eller fritt i terrängen utan lov av markägaren. Ibland behövs dessutom dispens.
Och vad säger allemansrätten om ridning?
– Du får rida i naturen enligt allemansrätten, men inte överallt. Hästen tyngd ökar ju risken för skada på skog, mark eller väg. I allmänhet är det tillåtet att rida på skogsbilvägar och andra enskilda vägar. Men om det innebär skada på vägen, kan vägens ägare förbjuda ridning där, till exempel vid tjällossning.
Det är inte tillåtet att, utan lov, rida över tomt eller gräsmatta. Det är inte heller tillåtet att rida över planteringar (även skogsplanteringar), åkrar, vallar och liknande områden som lätt kan skadas. Undvik också att rida på annan ömtålig mark, till exempel mjuka skogsstigar, ängar och hagar. Och för den som tänker rida regelbundet i ett visst område är det bra att fråga markägaren om lov.
Vad gäller kring jakt och fiske?
– Fiske och jakt är starkt knutet till markägaren och ingår inte i allemansrätten. Så här krävs medgivande av fastighetsägaren eller att man löser fiskekort eller liknande. Men allemansrätten är ändå viktig, då den gör det möjligt att ta sig till jaktmarker och fiskevatten. Sedan finns det allmänt vatten, längs Sveriges kuster och vid Sveriges största sjöar, där det är fritt fiske.
Hur värnar jag som privatperson om allemansrätten?
– Den är både en rätt och en skyldighet. Så det gäller att man som nyttjare är påläst och har koll på väder och underlag. Är det regnigt eller torrt? Det är inte svart eller vitt, utan hela tiden en balansgång.
Något tips om hur jag som skogsägare kan tänka?
– Utgångspunkten är att allemansrätten är grundlagsskyddad och att privatpersoner har rätt att använda skogsägarens mark. Om personen sköter det snyggt vill säga.
I allemansrätten framgår det tydligt att man inte har rätt att gå på åkrar med växande grödor. Men vad gäller en ny skogsplantering kan det tolkas på olika sätt.
– Det finns ett rättsfall som klargör att man faktiskt har möjlighet att gå över en ny skogsplantering så
länge man inte skadar plantorna. Att skada plantorna är självfallet förbjudet. Alltså är det tveksamt om man som markägare kan kräva att folk håller sig borta från skogsplantering.
– Men skogsägaren kan ju informera om att det inte är lämpligt att gå genom en ny plantering, och sedan föreslå andra områden där det funkar bättre. På så sätt kan alla bli nöjda.
Vid jakt gäller det också att hitta ett förhållningssätt. Till exempel så får bärplockare inte störa jakten, men det kan ju bli riskfyllt för bärplockarna om de håller till i ett område där det pågår jakt. Då kan skogsägaren informera om att de skjuter med vapen och föreslå andra områden där de inte jagar.
– Sen är ju allemansrätten en bedömningssport, ofta finns det inte ett knivskarpt ja eller nej. Utan snarare vad som är rimligt.
* Hemfridszon: Området närmast runt ett bostads- eller fritidshus där den boende har rätt till ett privat område. Där gäller ej allemansrätten. Det finns inga exakta avstånd för zonen, beroende på om det till exempel är en villatomt eller skogsfastighet. Det är en glidande skala.
