Det var en fredag, en vecka in i oktober. Mikael Roskvist, entreprenör på Sydved, gör ett jobb åt Sydved, en gallring
norr om Mullsjö. Till just det här uppdraget har han några timmar innan ringt in sin kollega och vän Kenneth Karlsson, som hjälper Mikael att fälla flera grova tallar med motorsåg. Arbetet flyter på, men sen ser Mikael som sitter i skördaren hur Kenneth, som håller på och fäller ett träd, plötsligt faller omkull och ligger kvar på marken till synes orörlig.
Pressar händerna mot bröstkorgen
Snabbt förstår Mikael att allt inte är som det ska. Han lämnar skördaren och springer fram till Kenneth. Det rinner blod från ett jack i pannan, och Mikael tror först att han har skadat sig mot något. Men så märker han att Kenneth är helt borta, medvetslös. Mikael reagerar snabbt, tar fram telefonen och ringer 112.
– Jag fick panik, men sen var det något som bara kom upp i huvudet: Fria luftvägar och tryck mot hjärtat och bröstkorgen. Vi har ju via Sydved gått fler utbildningar i HLR och första hjälpen under åren, och minnen från kursen
kom tillbaka.
Mikael börjar med hjärt-och lungräddning, assisterad av en kvinna från SOS Alarm, som han hela tiden hör i sitt öra. Med hela sin tyngd pressar han händerna på Kenneths bröstkorg, gång efter gång. Han får veta att det är viktigt att hela tiden ha ett tryck, så att syretillförseln till hjärnan inte stryps. Risken för hjärnskador ökar för varje minut som inte hjärnan syresätts.
Allt tystnade och bara försvann
Mikael kämpar på, och efter 7-8 minuter kommer en man som är specialutbildad i HLR till olycksplatsen, ditkallad av SOS Alarm. Mannen byter av Mikael och fortsätter trycka mot Kenneths hjärta. Ytterligare några minuter går, och nu är
räddningstjänsten på plats och börjar jobba med defibrillator och andra hjälpmedel för att rädda Kenneth. Ambulansen anländer och sjukskötarna lägger Kenneth på en bår som de lyfter in i bilen. Och det är först från detta ögonblick som Kenneth har minnen från händelsen.
Han berättar:
– Jag höll på att såga en grov tall, och hade hunnit en bra bit, då det plötsligt svartnade för ögonen och allt bara tystnade och omgivningen försvann. Sen har jag vaga minnesbilder av att någon lyfter upp mig på en bår.
– Några veckor innan det här hände hade jag känt lite obehag och haft mindre sammandragningar i bröstet, och hade fått tid för att kolla upp det ordentligt på länssjukhuset Ryhov. Men kroppen ville inte vänta. En förträngning i ett av kroppens huvudkärl gjorde att Kenneth den fredagsförmiddagen drabbades av hjärtstillestånd.
