En hel del skogsägare är nyfikna och vill veta mer om alternativa skötselmetoder, som till exempel hyggesfritt skogsbruk, men när jag pratar med våra virkesköpare, så är skogsägarnas vilja att verkligen testa hyggesfritt i sina skogar ännu inte så stort, säger Niklas Fogdestam som är skogsbruksutvecklare på Sydved.
Vad är då hyggesfritt skogsbruk? Skogsstyrelsen beskriver det som att marken alltid ska vara trädbevuxen och det ska inte finns några större kalhuggna ytor som är större än 0,25 hektar.
– Skogsstyrelsens definition är dock ingen lag eller ett formellt krav. Därför kan jag som skogsägare göra min egen tolkning, inom skogsvårdslagens ramar naturligtvis, och bedöma att till exempel en 0,5 hektars lucka är hyggesfritt, säger Niklas.
Skärmställning i bokskogen
De metoder som idag kallas för hyggesfritt är blädning, luckhuggning och skärmställning eller olika kombinationer av de tre metoderna.
Blädning är en form av plockhuggning som passar framför allt skuggtåliga träd som bok och gran. Med luckhuggning får man små kalhyggen, som mer uppfattas som gläntor. Vid skärmställning, som passar tall och bok, glesas beståndet ut till en skärm av stora träd, där nya träd växer upp sen. Och just skärmställning av bok har Sydved mångårig erfarenhet av.
– Vi jobbar med den metoden i Skånes, Hallands och Blekinges bokskogar. Det är ett bra sätt att föryngra bok då man vill ha många plantor för trängsel och framtida valmöjligheter. Våra egna manuella skogsarbetare är experter på det här och väljer ut rätt ”trädindivid” som ska huggas för att få ner lagom mängd ljus till marken, säger Niklas.
Skogskänsla nära gården
Skogsägarna gillar sin skog, kanske i synnerhet när den är gammal och avverkningsmogen, resonerar Niklas. En del tycker det är viktigt att behålla skogskänslan, ofta nära gården. Även jakt och annan rekreation kan göra att man vill ha kvar de stora träden eller en flerskiktad skog och väljer hyggesfritt skogsbruk på ett visst område.
Ett annat skäl är den biologiska mångfalden som kan gynnas av hyggesfritt. Helt enkelt eftersom en variation av skötselmetoder ger en variation av arter.
– Vid trakthyggesbruk får en del arter en chock när mörker och skugga försvinner och det blir torrare på marken. Men sen finns det också arter som gynnas av det ljusare landskapet. Tall och björk behöver mycket ljus, som efter en brand eller ett hygge, för att föryngras.
En nackdel vid hyggesfritt är att produktionen och det ekonomiska utfallet blir sämre, eller i alla fall mer osäkert.
– När man slutavverkar ett område på 1 hektar räknar man schablonmässigt med en intäkt på på minst 200 000 kr per hektar. Då en snittavverkning bland Sydveds skogsägare är på 2 hektar så förstår man ju att det handlar om stora summor. Men vad man ekonomiskt får vid hyggesfritt är mer svårberäknat. Hyggesfritt kräver troligtvis mer engagemang från skogsägaren för att följa skogens utveckling. För ett långsiktigt brukande krävs det någon form av föryngring och med de klimatförändringar som troligtvis kommer att drabba eller gynna oss på olika sätt är det svårt att förutspå hur skogarna kommer att må om 50 år eller så.
– Samtidigt vet vi att många skogsägare gillar känslan när ny skog kommer upp på hygget och på det hela är nöjda med det hållbara trakthyggesbruket vi har idag, säger Niklas.
Erfarenhet av skärmställning
Skogsbranschen har mycket erfarenhet och stor kunskap om trakthyggesbruk, vilket gör att skogarna kan skötas effektivt med en balans mellan produktion och miljö. Kunskapen om hyggesfritt, kort- och långsiktiga effekter, är av naturliga skäl inte lika stor.
Sydved fortsätter att öka sin kunskap om hyggesfritt och följer även forskningen. Stora Enso, som är en av våra delägare, är med i flera stora projekt.
Alla virkesköpare på Sydved har utbildats i hyggesfritt, både genom en av Skogsstyrelsernas webbutbildningar och genom en utbildningsdag ute i fält.
Om du gör en framtidsspaning om hyggesfritt, vad tror du då?
– Intresset kommer fortsätta öka. Idag är det få skogsägare som är helt beroende av inkomsten från skogen för sitt uppehälle. Därför har man möjlighet att experimentera på en del av skogen.
Hans tips till den som vill prova på hyggesfritt är att testa på 5–20 procent av skogsfastigheten, och sedan ha trakthyggesbruk på det övriga. På så sätt har man möjlighet att uppfylla andra mål än bara produktion.
Att påbörja ett hyggesfritt skogsbruk innebär inget förpliktigande mot skogsvårdslagen eller certifieringen att fortsätta. Det är alltid möjligt att återgå till trakthyggesbruk, om beståndet inte utvecklar sig som det är tänkt.
– Vill du veta mer om hyggesfritt eller andra alternativa skötselmetoder, börja prata med din virkesköpare, så kan han eller hon bli ett bollplank, uppmanar Niklas.
