I vår har regeringen presenterat två viktiga propositioner som riksdagen ska besluta om – de rör
Skogsutredningens förslag och förändrade artskyddsbestämmelser. I Skogsutredningen finns förslag som ger skogsägaren bättre förutsättningar och tydligare ramar för att bedriva skogsbruk. Det ska göra det enklare att hitta en balans mellan produktion och miljö.
– Ett konkret förslag är att korta tiden för avverkningsanmälan från sex till tre veckor. Dessutom föreslås att kopplingen mellan avverkningsanmälan och anmälan för samråd enligt miljöbalken tas bort. Det är bra. Att inte ha en automatik i anmälan för samråd minskar administration och gör det möjligt att fokusera resurser på de fall där samråd verkligen behövs. Samtidigt är det nödvändigt att det är tydligt i vilka situationer som samråd enligt miljöbalken ska göras, förklarar Magnus Berg.
Skogsbruk och artskydd
Den andra propositionen handlar om artskyddet. När ska skogsbruk kunna stoppas med hänvisning till artskyddet och hur skogsägare ska kompenseras när de inte får avverka på sin egen mark.
– Vi har en historik där även vanligt förekommande växter som till exempel knärot i vissa fall har stoppat skogsbruk. Samtidigt har det inte alltid varit självklart att skogsägaren haft rätt till ersättning.
Nytt förslag om ekonomisk ersättning
I vår presenterade regeringen ett förslag som ska se till att skogsägaren fullt kompenseras när artskyddsbestämmelser gör att skogsbruket begränsas.
– Det är naturligtvis bra. Ersättningen bör ligga på samma nivå som för mark som ombildas till naturreservat, säger Magnus Berg.
Parallellt har det pågått ett arbete med att ändra de nationella fridlysningsreglerna. Man ser över vilka
arter som ska vara nationellt fridlysta och kunna stoppa pågående markanvändning.
– De här båda propositionerna är viktiga eftersom vi ska ha höga ambitioner för naturvård och artskyddet, men det måste kombineras med ett tydligt och rättssäkert regelverk. Så är det inte idag. Att skapa skogar som gynnar biologisk mångfald ska inte innebära en ekonomisk risk för den som äger marken, säger Magnus Berg.
Förordning om ekosystem
En annan viktig fråga är EU:s naturrestaureringsförordning, som handlar om att återställa ekosystem och livsmiljöer för arter som annars riskerar att försvinna eller dö ut. Regeringen ska lämna in planen för Sverige till EU-kommissionen precis innan valet.
– Här har varje land viss frihet att bestämma hur förordningen implementeras så att målen för respektive land nås. Förordningen kan orsaka stora kostnader, till exempel om stora arealer inte brukas. Det leder i sin tur till minskat skogsbruk och mindre råvara till industrin. Bara statens direkta kostnader för de åtgärder som föreslås uppskattas årligen uppgå till 20 miljarder kronor.
Den fjärde frågan handlar om EU:s klimatramverk för 2040. Ett nytt ramverk håller på och tas fram och väntas presenteras i slutet av 2026.
– En viktig del är regelverket för kolupptaget i markanvändningssektorn (LULUCF) som framför allt handlar om hur mycket koldioxid skogen kan binda varje år. Reglerna kan naturligtvis få stor betydelse för skogsbruket. Tidigare har det framförts förslag om att minska avverkningarna för att uppnå klimatmålen, vilket får stora samhällsekonomiska konsekvenser.
Magnus Berg menar att det är viktigt att målen även tar hänsyn till klimatnyttan av att förnybara produkter från skogen ersätter fossila alternativ.
– Vi vill se åtgärder som bidrar till en långsiktigt hög tillväxt, det vill säga ett stort nettoupptag av koldioxid samtidigt som vi kan använda den fossilfria råvaran från skogen för att ersätta material och produkter med hög klimatbelastning.
(Intervju maj 2026)
