Vid samma tillfälle presenterade regeringen också en ny lista med arter som är nationellt fridlysta. Den nya listan innehåller drygt 230 arter mot tidigare knappt 300.
– Här finns färre växter, men fler insekter, lavar och svampar samt pollinerande insekter som steklar och fjärilar. Nya arter på den så kallade rödlistan är bland annat den folkkära igelkotten, ål och raggtaggsvamp, säger Niklas Fogdestam som är skogsbruksutvecklare på Sydved.
Knärot får ändrat skydd
Orkidén knärot, som under senare år har hindrat avverkningar, kommer fortsatt vara fridlyst, men med ett grundläggande skydd. Det betyder att det är förbjudet att plocka eller gräva upp den. Men viktiga näringar som skogsbruk, energiförsörjning och försvar, ska kunna fortsätta sina verksamheter även på marker där den förekommer.
– Som man kan tolka det i dag så innebär det att ett brukande av skogen inte kommer stoppas endast på grund av förekomst av knärot, vilket är positivt för skogsägarna, säger Niklas.
Som skogsägare, vilka arter är det bra att känna till?
– Minimikrav för skogsägare och dennes ombud, ofta virkesköparen, är ha koll på de arter som finns registrerade i skogen. Det får man genom att gå in på Skogens pärlor på Skogsstyrelsens webb.
Inte stoppa viktiga näringar i onödan
Niklas konstaterar att det inte finns några tvivel om regeringens intentioner med beslutet. De arter som är verkligt hotade ska få ett starkare skydd än i dag, samtidigt som vi inte i onödan stoppar näringar som är viktiga för Sverige.
– Regeringen är tydlig med vad den vill, men hur det sen blir i praktiken vet vi inte förrän olika ärenden har prövats. Nu kommer berörda myndigheter, som Skogsstyrelsen, länsstyrelserna och Naturvårdsverket arbeta fram konkreta riktlinjer.
Fridlysningsreglerna träder i kraft den 1 november i år.
