Enligt Generell naturvård så ska det lämnas minst 10 stormfasta träd per hektar. Förutom de träd som bara "ställs kvar ute på hygget" räknar man bland dessa även in träd i kantzoner, hänsynsytor samt naturvärdesträd.
Träden man lämnar ska anses som relativt stormfasta, varför gran inte alltid är så lämplig, då ett av syftena med träden är att de ska stå kvar lång tid framåt för att bli gamla och grova med ökade naturvärden.
Undvik att lämna träden spridda på hyggesytan, utan lämna hellre träden i grupper som tillsammans bryter de stora kala ytorna. Träden som lämnas ska återspegla trädslagsfördelningen som fanns innan avverkningen.
För biologisk mångfald
Äldre och grövre träd hyser fler arter än yngre och klenare träd varför vi lämnar dem för den biologiska mångfaldens skull. Så småningom dör dessa träd, antingen genom en stormfällning eller ståendes på rot och gör då och långt efter det stor nytta som grov död ved.
Skogar formades av "störningar"
De ursprungliga skogarna har formats genom olika störningsregimer; eld, vind, vatten samt de stora däggdjurens betning. Det som haft störst inverkan på våra skogar sen den senaste istiden är elden. Skogsbränder har tidigare varit vanligt förekommande i de boreala skogarna och formade landskapet.
Livbåtar för känsliga arter
Genom att lämna trädgrupper och därmed bryta de öppna ytorna skapar man ytor som påminner lite om hur det förr ofta kunde se ut efter stormfällningar eller skogsbränder och där med skapa "livbåtar" för känsliga arter att kunna leva kvar i.