Att blanda in lövträd i beståndet ökar den biologiska mångfalden. Här syns ett hygge med trädgrupp och björk. Foto: Ola Kåren, Skogsindustrierna.

Att blanda in lövträd i beståndet ökar den biologiska mångfalden. Här syns ett hygge med trädgrupp och björk. Foto: Ola Kåren, Skogsindustrierna.

Aktuellt / Senaste nytt

”Idag är vi mer medvetna om hur vi ska sköta våra skogar"

Publicerad 2024-03-19

Mängden död ved, gammal skog och lövträd ökar i den brukade skogen, visar en ny rapport från Skogsindustrierna. Men det finns mer att göra. Målet är att Sverige ska ha livskraftiga skogar med en rikare biologisk mångfald till 2040, säger Linda Eriksson på Skogsindustrierna.

Trots många dystra rapporter, så finns det flera ljuspunkter när det gäller den biologiska mångfalden i de svenska skogarna.

– Sedan mitten av 1990-talet när det kom en ny skogsvårdslag i Sverige har det svenska skogsbruket utvecklats till det bättre. Vi är idag mer medvetna om hur vi ska sköta skogarna. Dagens hyggen är mindre, lövträden blir fler och mängden död ved ökar, berättar Linda Eriksson, ansvarig för skogsfrågor på Skogsindustrierna.

På 70- och 80-talet var många hyggen stora och kala i Sverige, skogsdikningen omfattande och lövträd i ungskogen bekämpades med kemikalier.

Rapporten ”Biologisk mångfald i skogen – Tillstånd, trender och miljöarbete” som gjorts på uppdrag av Skogsindustrierna visar att miljöhänsynen har ökat i det svenska skogsbruket. I dag sparas stora arealer skog med höga naturvärden frivilligt. Samtidigt har skogarna i Sverige blivit både tätare och mörkare.

– Det kan gynna vissa arter, men missgynna andra arter som vill ha ljus, som blåbär och lingon till exempel, berättar Linda.

Skogslandskapet är även mer tudelat i dag, visar rapporten. Det finns mer äldre skyddad skog och mer yngre, brukad skog, men inte så mycket mitt emellan.

– Vi behöver jobba för mer variationsrika skogar, både när det gäller ålder och trädslag, säger Linda.

Skogsindustriernas mål att Sverige ska ha livskraftiga skogar med en rikare biologisk mångfald till 2040. Varför är det viktigt?
– Kokar man ned det handlar det om att om vi ska ha livskraftiga skogar med hög tillväxt i framtiden behöver vi också biologisk mångfald.

Hur ska man nå dit?
– Rent konkret handlar det om att ha ett mer varierat skogsbruk med exempelvis ett större inslag av lövträd än vi har idag. Sedan behöver vi göra mer naturvårdande skötsel för att skydda hotade arter. Det kan handla om bränningar i skogen till exempel. Vi behöver också hitta sätt att mäta utvecklingen av den biologiska mångfalden. Hur vet vi att vi gör rätt saker? Och slutligen behövs det mer forskning som är kopplat till den brukade skogen, det vill säga hur man kan kombinera tillväxt och biologisk mångfald på bästa sätt.

Vi behöver göra mer naturvårdande skötsel för att skydda arter, menar Linda Eriksson på Skogsindustrierna. På bilden syns Helvetesbrännan i Ånge. Det är ett naturreservat i ett brandpräglat naturskogsområde. Foto: Ola Kåren.

Vi behöver göra mer naturvårdande skötsel för att skydda arter, menar Linda Eriksson på Skogsindustrierna. På bilden syns Helvetesbrännan i Ånge. Det är ett naturreservat i ett brandpräglat naturskogsområde. Foto: Ola Kåren.

Det är inte bara sällsynta arter som kan bli rödlistade. Även vanliga arter som kråkan finns på rödlistan, eftersom populationen minskat. Foto: Torbjörn Swenelius, Toby Photos.

Det är inte bara sällsynta arter som kan bli rödlistade. Även vanliga arter som kråkan finns på rödlistan, eftersom populationen minskat. Foto: Torbjörn Swenelius, Toby Photos.

Behöver man skydda mer skog för att nå målet om ökad biologisk mångfald?
– Ungefär 25 procent av skogen i Sverige är redan undantagen från brukande. Skogsägare gör frivilliga avsättningar på områden med höga naturvärden, som är betydelsefulla. När det gäller de formellt skyddade områdena, som är skyddade enligt lag, behövs det sådana områden också. Men det är oerhört viktigt att skogsägare får en skälig ersättning för att avsätta sin skog.

Hur står sig den svenska skogen när det gäller skyddad natur och skog i ett internationellt perspektiv?
– Det är lite svårt att jämföra, då skydden definieras och utformas på olika sätt. Men om man bara tittar på områden med ett strikt skydd hamnar Sverige och Finland i topp bland de länder i Europa som har mest skyddad skog.

I rapporten lyfter ni rödlistade arter. Är skogsbruket ett hot mot dem?
– Rödlistan är jättebra som ett kunskapsunderlag för Sveriges arter. Men den används ofta som en värdemätare för biologisk mångfald och många tror att alla arter på rödlistan är utrotningshotade, men det stämmer inte. Det finns många vanliga arter som till exempel kråka som är rödlistade utan att vara utrotningshotade, nu pratas det även om att älgen kan bli rödlistad. Dessutom är en stor del av de rödlistade skogsarterna knutna till ädellövskog, som avverkas i liten omfattning, så att skogsbruket skulle vara ett hot mot Sveriges skogsarter är överdrivet. Däremot är det viktigt att aktivt gynna vissa arter, säger Linda.

Vad tror du om skogens framtid?
– När det gäller den biologiska mångfalden i skogen är jag hoppfull. Vi blir allt mer medvetna om hur vi ska sköta skogen för att gynna olika arter. Utvecklingen går helt klart åt rätt håll. Skogsbruket utvecklas hela tiden. Vi provar nya saker och lär oss mer och mer. Det stämmer inte att skogsbruket är statiskt.
– Sedan är skogen oerhört viktig för att vi ska kunna fasa ut fossila material i samhället.
Det mesta som tillverkas fossilt idag kommer kunna ersättas av material från skogen. Men skogen är inte oändlig, så vi måste minska konsumtionen och öka cirkulariteten och se till att saker kan användas på nytt. Att vara skogsägare i framtiden kan inte vara något
annat än positivt. Skogen har en viktig roll att fylla,
sammanfattar Linda.

Sedan mitten av 1990-talet när det kom en ny skogsvårdslag i Sverige har det svenska skogsbruket utvecklats till det bättre. Vi är idag mer medvetna om hur vi ska sköta skogarna.
Linda Eriksson

    Skogsindustrins framtidsagenda

  • I Skogsindustrins framtidsagenda har skogsindustrin formulerat tre löften inom klimat, cirkularitet och biologisk mångfald som ska infrias 2040. Framtidslöftet för den biologiska mångfalden innebär att Sverige ska ha livskraftiga skogar med en rikare biologisk mångfald. Ett mer varierat skogsbruk, ökad naturvårdande skötsel, mer forskning och nya mätmetoder för att nå mer kunskap, är några viktiga steg på vägen.

    Skyddad skog i Sverige
    Av Sveriges totalt 28 miljoner hektar skogsmark är ungefär 25 procent undantagna från skogsbruk. Det kan handla om nationalparker och biotopskyddsområden, men också frivilliga avsättningar och lågproduktiva skogar. Det finns flera olika skyddsformer för skog i Sverige. Vi har 29 nationalparker, drygt 4 100 naturreservat och över 7 500 biotopskyddsområden.

    Den svenska modellen
    Den svenska skogsvårdslagen från 1903 var först i världen med krav på återbeskogning. I dag är jämställda mål mellan produktion och miljö och frihet under ansvar utmärkande för det svenska skogsbruket.

    1 procent avverkas varje år
    Nästan halva Sveriges landyta, knappt 20 miljoner hektar, används för virkesproduktion. Varje år föryngringsavverkas drygt 200 000 hektar, det vill säga ungefär 1 procent av arealen och gallring utförs på ungefär 300 000 hektar.