Kloka råd till dig som vill arrendera ut jakten

All jakt i Sverige styrs av jaktlagen och jaktvårdsförordningen. Här framgår bland annat att allt vilt är fredat om inte annat sägs i lagen. Det är regeringen som fastställer vilka vilt som är lovliga och när man får jaga dem. Jakttiderna varierar mellan norr och söder, till exempel börjar älgjakten i norra Sverige i september medan älgjägarna i söder får vänta tills i oktober.

Jakträtten alltid hos ägaren

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för jakten. Hit vänder man sig om man har frågor om jakten på sin fastighet, till exempel om man vill veta om den ingår i ett viltvårdsområde eller hur stor älgtilldelning man har. Länsstyrelsen kan också förändra jakttiden under löpande år om stor snömängd eller annat gör att jakten blir omöjlig att bedriva på ett bra sätt.

Det är alltid ägaren av en fastighet som har jakträtten på fastigheten. Om man inte jagar själv kan man upplåta nyttjanderätten till jakten till någon annan, det vill säga arrendera ut jakten. Vanligen sker detta mot ekonomisk ersättning. Inkomst från jaktarrende är en intäkt och ska tas upp i deklarationen. Jaktarrendet belastas med 25 procent moms. I vissa fall kan jakten ingå i jordbruksarrenden.

Skriftligt bäst vid tvist

Rekommendationen är att man upprättar ett skriftligt avtal för arrendet, för att undvika diskussioner vid en eventuell tvist i framtiden. Mallar för avtal finns bland annat hos Jägareförbundet och LRF.

I avtalet reglerar man bland annat upplåtelsetiden; vanligen används jaktåret som sträcker sig från 1 juli till 30 juni påföljande år. Jaktarrendet förlängs automatiskt om det inte sägs upp minst sex månader innan utgången. Förlängning sker på samma villkor som i ursprungsavtalet. Man kan också upprätta kontrakt som gäller för flera år åt gången. Har man gamla kontrakt som löpt under flera perioder kan andra regler vara aktuella då lagstiftningen för jaktarrenden har ändrats under senare år.

Kom ihåg att det alltid är fastighetsägaren som har ansvaret för att viltet vårdas på ett sätt som är bra både för viltstammen och för skogsbruket, oavsett om man jagar själv eller upplåter jakten till någon annan.

Referenser av jägaren

Det är inte ovanligt att en granne eller någon annan bekant har visat intresse för att arrendera jakten på fastigheten. I annat fall kan du titta i jakt- och jordbrukspressen, där jägare ofta annonserar efter jaktmarker. Du kan naturligtvis också själv annonsera efter jägare – var dock beredd på en stor mängd svar! Det är bra om man kan få referenser av den tilltänkte jägaren. Kolla också så att de har vapenlicens och jägarexamen. Jägarexamen är ett bevis för att jägaren har en grundläggande kunskap i viltvård och säkerhet i samband med jakt.

När man funnit en jägare gäller det att komma överens om villkoren, till exempel om vilka viltslag som ingår, jägarens skyldighet att skylta vid jakt, tillåtelse att ta med jaktgäster och avskjutningens storlek.

Observera att det finns speciella regler om älgjakten som inte berörs här. Detta regleras av länsstyrelsen. Om man känner sig osäker kan det vara bra att ta hjälp av någon. Din virkesköpare är ofta väl insatt i jaktliga förhållanden på orten och kan säkert hjälpa till.

Dyrare närmare städer

Den ekonomiska ersättningen för ett jaktarrende sätts oftast i kronor per hektar. Till detta kan komma fällavgifter i form av ytterligare ersättning för varje djur som skjuts. För vissa viltslag tillkommer statliga fällavgifter.

Faktorer som påverkar arrendets storlek är bland annat tillgången på vilt, fastighetens storlek och arrondering, störningar i form av vägar och bebyggelse. Priserna varierar mycket i landet och är ofta godtyckliga. Priset är normalt högre i söder än norr och oftast högre närmare städer än i glesbygd. Längst i norr kan priset vara så lågt som fem kronor per hektar och år, medan det i södra Sverige finns noteringar på flera tusentals kronor per hektar.

December 2008