Så funkar avverkningen steg för steg

"Inga träd växer till himlen” är ett ordspråk som du säkert känner till. Men när är rätt tid att föryngringsavverka, eller slutavverka, som man också säger och hur går själva avverkningsuppdraget till? Per Andersson, en av Sydveds alla erfarna och kunniga virkesköpare, berättar:

– När träden blir större och äldre minskar växtkraften och därmed motståndskraften mot stormar, röta och insektsangrepp. På marker med bra bonitet kan det därför vara läge att avverka gran vid 60–70 år. Vi slutavverkar i lägre åldrar idag än för 20 år sen, därför att vi i högre grad använder oss av förädlade plantor som växer bättre.

Lönen för mångårig skötsel

En tumregel för slutavverkning i granskog är när granen är 60–80 år och för tallskog 80–100 år, beroende på markens bonitet (bördighet) och beståndets kvalitet. Men det är inte bara skogens ålder som avgör när det är dags att slutavverka, de flesta skogsägare väger också in sin egen ekonomiska situation och efterfrågan från industrin.

Slutavverkningen är skogsägarens lön för en mångårig förhoppningsvis omsorgsfull skötsel av skogen. En del väljer att återinvestera pengarna man får i skogen, andra använder intäkten till att på annat vis sätta guldkant på livet. Hur mycket pengar avverkningen ger beror på hur skogen har skötts under omloppstiden, trädslag och kvalitet på de mogna träden.

”Gör något åt skogen!”

Men hur går virkesaffären till, vilket är första steget för skogsägaren som funderar på om det är dags att slutavverka i sin skog?

– Ta kontakt med en virkesköpare, ring eller mejla. Sen bokar vi in en tid för att träffas och tillsammans titta på skogen. En del vet exakt vad de vill göra, andra har bara en känsla av att de borde göra något och säger till mig ”Gör något åt skogen!”, berättar Per Andersson.

I det senare fallet intervjuar Per skogsägaren för att få en bild av dennes tankar och idéer. Under turen i skogen har han skaffat sig en bild om trädslagsfördelning, hur grova och höga träden är och så vidare. Han gör också en uppskattning av hur mycket volym det kan röra sig om.

– Sedan tittar jag på vad man kan lämna för naturvårdshänsyn, som till exempel spara gamla träd och lämna lövträd kring kantzoner. Finns det vattendrag på området som ska avverkas, tittar jag lite extra där. Det är ofta ett bra ställe att lämna naturhänsyn, då det är värdefulla miljöer för djur och insekter.

Naturvård är en självklarhet och Sydved följer företagets standard Generell Naturvård i sina avverkningar, där nivån för övrigt är högre än i skogsvårdslagen. En spaning han har gjort är att skogsägarna är mer intresserade av naturhänsyn nu än för några år sen.

– Förr var man mer tveksam, nu är det en självklarhet. Många skogsägare vill undvika den kala känslan på hygget och sparar löv och tall, konstaterar Per.

Kontraktsförslag till skogsägaren

Tillbaka på kontoret sammanställer Per all fakta och intryck och räknar sedan på uppdraget. Det resulterar i ett kontraktsförslag med information om allt från åtgärder och sortiment till uppskattat netto, tider och betalningsplan.

– Är det en ny skogsägarkontakt så träffar jag skogsägaren igen och vi går igenom kontraktsförslaget. Är det någon jag har haft en lång affärsrelation så kanske jag bara mejlar förslaget till skogsägaren. Numera kan man ju också signera kontrakt digitalt, vilket underlättar inte minst då man är fler som äger en skogsfastighet, tipsar han.

Rätt metod vid avverkningen

Per registrerar avverkningsuppdraget i Sydveds system och skickar samtidigt in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen, som har sex veckor på sig att godkänna avverkningen. När det är grönt ljus för att avverka startar planeringen. Ett viktigt jobb för att avverkningen ska ge ett bra resultat med så få effekter på mark och vatten som möjligt.

– Jag markerar fastighetens yttergränser och beståndet som ska avverkas plus att jag planerar för basvägar, upplagsplats och all natur- och kulturhänsyn som ska lämnas. Som till exempel träd som ska sparas och fornlämningar som man måste vara extra aktsamma om vid körningen.

Finns det en bäck eller annat rinnande vatten som man behöver passera när man avverkar säkerställer han att det finns en bra överfart, det kan till exempel handla om att bygga en enkel bro som man sedan risar eller lägga ut stockmattor.

– Just hur man kör med maskinerna, vilka vägar man väljer, var man lägger virket och så vidare, är sådant man tänker igenom innan man startar avverkningen. Sydveds entreprenörer får gå
en riktigt bra utbildning som kallas Spårlös avverkning där fokus är på just det. Genom rätt metod minskar man risken för körskador, konstaterar Per.

Start av avverkningen

Allt det här resulterar i en detaljerad arbetsbeskrivning som Per sedan går igenom med entreprenören som ska göra jobbet. Förutom instruktioner om skogsägarens önskemål finns också information om hur virket ska delas upp i olika sortiment.

– Våra entreprenörer är duktiga på att avverka och utbildade i att lämna hänsyn både till natur och kultur. Egentligen fixar de allt det här själva, men sen det kan ju också vara så att jag har gjort en speciell överenskommelse med markägaren som jag vill lyfta fram.

Nu när allt förberett är det bara att trycka på knappen för start av avverkningen. Men innan dess hör entreprenören eller virkesköparen av sig till skogsägaren så att hen vet att maskinförarna är på gång med maskinerna.

Upplev Skogen Live

– Vi har en tjänst, Skogen Live, där man genom sms blir informerad om vad som sker under avverkningen. Ett bra sätt för skogsägaren att få full koll på läget! tipsar Per.

Första sms:et får man när avverkningen har startat. Sms skickas också när skotningen har startats, när virket har körts ut från skogen och så vidare. Sista sms:et talar om när virket är inmätt och redovisningen är klar. Den här informationen finns också samlad på Min skog, som är skogsägarens privata sidor på Sydved.

Många gånger besöker skogsägaren den pågående avverkningen. Ett möte som brukar uppskattas av både maskinförare och skogsägare.

– Men tänk på säkerheten! Ta på dig en reflexväst och håll ett avstånd på minst 90 meter då maskinerna är i gång, uppmanar Per.

Plus med sortimentet grot

Några dagar efter att skördaren har börjat avverka, så kör skotaren i gång. Nu ska virket ut till väg. I prydliga vältor lägger skotarföraren upp virket fördelat efter sortiment. I nästa steg lastas det för att sedan transporteras till massaindustrier eller sågverk av virkesbilar.

Många skogsägare tar också ut groten, grenar och toppar, vid slutavverkningen. Det är ju det som i annat fall blir kvar vid avverkningen. Ett sätt för skogsägaren både att få en extra inkomst och göra en insats för klimatet.

Sedan lägger man groten i högar på hygget, där får den ligga kvar tills barren har torkat. Barren tillför ju näring till marken.

Oändligt kretslopp

När virket har kommit till industrin mäts och kvalitetsklassas det som du levererat av Biometria, som är en oberoende part.

– När allt är inmätt så gör jag en uppdragsredovisning så att skogsägaren kan se kostnader och intäkter för uppdraget. Sedan sker utbetalning på det sätt man kommit överens om. På Min skog, finns all information. Många tycker att det är bra att ha allt samlat på ett och samma ställe, påpekar han.

Nu är väl allt klart, eller? Både och kanske man kan säga. Skogsavverkning är en naturlig del av skogens kretslopp och slutavverkningen, eller föryngringsavverkningen som verkligen är ett bättre ordval här, är ju bara början på något nytt, den nya skogen på hygget.

– Som skogsägare har du ju ett krav på dig att anlägga ny skog på skogsmark inom tre år efter avverkning, enligt skogsvårdslagen. Så i samband med att kontrakt skrives för avverkning så brukar jag vilja diskutera nästa steg, det vill säga markberedning och plantering. Det är då vi planerar för hur nästa generation skog ska se ut, på så sätt fortsätter det oändliga kretsloppet som ger en unik förnyelsebar råvara, sammanfattar Per Andersson.