Så ökar du värdet på groten

Magnus Alexandersson, Stefan Gustafsson och Richard Andersson vet hur en kvalitetsgrotvälta ser ut. Magnus, skogsbruksutvecklare på Sydved, Stefan som är försörjningsansvarig på Stora Enso Bioenergi och Richard, skotarförare på Korsberga Skogsentreprenad är mycket entusiastiska över sortimentet.

– Groten är ett bra sortiment som det generellt pratas alldeles för lite om. I takt med att allt fler kraftvärmeverk satsar på biobränsle har vi fått en stabil, lokal efterfrågan. Sydved och Stora Enso Bioenergi har också utvecklat ett optimerat arbetssätt för effektivare hantering och logistik. Med högre kvalitet och effektivare produktionssystem så blir groten en intressant affär för skogsägaren, säger Stefan och får medhåll av Magnus:

– Det händer att man möts av uppfattningen att groten, den kan man lika gärna låta ligga kvar, för det är så mycket jobb att det ändå inte lönar sig i slutändan. Det är fel. Rätt hanterad ger groten bra betalt och blir ett värdefullt bidrag till markberedning och plantering.

Innehåll istället för volym

Kvaliteten är hela skillnaden mellan bra betalt eller att kunden, det vill säga värmeverket, i värsta fall vägrar att ta emot. Flisen måste vara torr, ha rätt storlek och vara fri från föroreningar.

Som skogsägare är vi vana att tänka volym och att varje kubikmeter genererar ett visst värde. Skogsbränslet värderas istället efter sitt energiinnehåll i megawattimmar och betalas därefter.

– Det är också det som gör skogsbränslet så intressant. Ibland sägs det att det är svårt att få betalt för kvalitet när man säljer massaved och virke. Men groten är ett sortiment där det verkligen lönar sig att lägga ner extra omsorg på kvaliteten, poängterar Magnus.

Sydvedaren din kontakt

När du säljer din slutavverkning till Sydved är det Sydvedaren som är din kontakt i alla led. Tillsammans drar ni upp riktlinjerna för avverkningen där också grotuttaget från början är med i planeringen. Även hanteringen av groten i skogen sköts av Sydved.

Vidareförädling genom flisning och transport, samt försäljningen av groten sköts av Stora Enso Bioenergi.

De gemensamma rutinerna, som nu används i hela Sydved, syftar till att skapa en gemensam standard för effektivare produktion – hela vägen från inköp till leverans. Det ger ett högre värde på produkten, lägre produktionskostnader och därmed bättre ekonomi i hela kedjan.

– Vi har en kontinuerlig kvalitetsuppföljning där insatserna på alla objekt kontrolleras mot en grotmall och en vältmall. Varje entreprenör, både avverkningslag och grotskotare, får respons på sin insats och vi får underlag till eventuella förbättringar. Allt som vi gör, från avverkning till skotning och flisning, rapporteras direkt in i gemensamma system, förklarar Stefan.

Spårlös avverkning

– Grotuttag är arbetsintensivt och marginalerna är små. Därför är det så viktigt att man gör rätt från början. Redan när du skriver på kontraktet ska det ha bestämts om avverkningen ska grotanpassas, säger Magnus.

Sydveds metod "Spårlös avverkning" har utformats för minimera antalet överfarter i fuktigare partier och för att skotningen ska kunna ske så effektivt som möjligt, även ur ett grotperspektiv.

Blöta områden identifieras och basstråk läggs upp och risas för minsta möjliga markpåverkan. Stråk där mycket virke transporteras risas för att undvika markskador, samt öka skotningshastigheten.

Detta arbetssätt innebär också att de 20 procent av groten som alltid ska lämnas kvar på ett hygge används på ett smart sätt.

Brun, torr och avbarrad

Skördarföraren avverkar de delar av trakten som ska grotanpassas så att virkesskotaren inte behöver köra över groten. Då hamnar både rundvirke och grot i strategiskt placerade högar som är lätta att skota. Grothögarna blir stora och topparna har grovändarna placerade åt samma håll.

Tanken är att även grotskotaren ska köra så få och korta vändor som möjligt när det väl är dags att samla upp groten. Groten från avverkningar som sker efter sommaren ska vila på hygget till kommande sommar då den skotas; den ska vara brun, torr och avbarrad.

– Huvuddelen av näringen sitter i barren. Om groten får barra av på hygget så återförs en stor del av näringen till marken. Men, viktigast av allt: groten måste hinna torka innan den skotas ut. Annars är den på tok för fuktig när den levereras in till värmeverket. Fuktig grot riskerar också att ruttna i vältan, istället för att torka ytterligare efter skotning, förklarar Magnus.

– Det där är en självklarhet för varenda vedhuggare. Du kan inte elda med fuktig ved!

Specialutrustad skotare med grip

När det är dags att skota ut groten görs det av en entreprenör som utbildats i grotskotning. Richard Andersson på Korsberga Skogsentreprenad är en av dem.

– Groten är en rolig utmaning – det gäller verkligen att man tänker efter, säger Richard som kör en specialutrustad skotare med risgrip och ett ökat lastutrymme med höga väggar.

Gripen minskar risken för föroreningar och med ökad last blir det färre vändor. Det skonar hygget samtidigt som ekonomin blir bättre.

– Det är också viktigt att vältan läggs upp på rätt sätt utmed en skogsbilväg där det är lätt för lastbilshuggen att komma åt. Höjd och djup samt placeringen av vältorna är avgörande för hur snabbt det går.

Spårlös avverkning

– Grotuttag är arbetsintensivt och marginalerna är små. Därför är det så viktigt att man gör rätt från början. Redan när du skriver på kontraktet ska det ha bestämts om avverkningen ska grotanpassas, säger Magnus.

Sydveds metod "Spårlös avverkning" har utformats för minimera antalet överfarter i fuktigare partier och för att skotningen ska kunna ske så effektivt som möjligt, även ur ett grotperspektiv.

Blöta områden identifieras och basstråk läggs upp och risas för minsta möjliga markpåverkan. Stråk där mycket virke transporteras risas för att undvika markskador, samt öka skotningshastigheten.

Detta arbetssätt innebär också att de 20 procent av groten som alltid ska lämnas kvar på ett hygge används på ett smart sätt.

Brun, torr och avbarrad

Skördarföraren avverkar de delar av trakten som ska grotanpassas så att virkesskotaren inte behöver köra över groten. Då hamnar både rundvirke och grot i strategiskt placerade högar som är lätta att skota. Grothögarna blir stora och topparna har grovändarna placerade åt samma håll.

Tanken är att även grotskotaren ska köra så få och korta vändor som möjligt när det väl är dags att samla upp groten. Groten från avverkningar som sker efter sommaren ska vila på hygget till kommande sommar då den skotas; den ska vara brun, torr och avbarrad.

– Huvuddelen av näringen sitter i barren. Om groten får barra av på hygget så återförs en stor del av näringen till marken. Men, viktigast av allt: groten måste hinna torka innan den skotas ut. Annars är den på tok för fuktig när den levereras in till värmeverket. Fuktig grot riskerar också att ruttna i vältan, istället för att torka ytterligare efter skotning, förklarar Magnus.

– Det där är en självklarhet för varenda vedhuggare. Du kan inte elda med fuktig ved!

Specialutrustad skotare med grip

När det är dags att skota ut groten görs det av en entreprenör som utbildats i grotskotning. Richard Andersson på Korsberga Skogsentreprenad är en av dem.

– Groten är en rolig utmaning – det gäller verkligen att man tänker efter, säger Richard som kör en specialutrustad skotare med risgrip och ett ökat lastutrymme med höga väggar.

Gripen minskar risken för föroreningar och med ökad last blir det färre vändor. Det skonar hygget samtidigt som ekonomin blir bättre.

– Det är också viktigt att vältan läggs upp på rätt sätt utmed en skogsbilväg där det är lätt för lastbilshuggen att komma åt. Höjd och djup samt placeringen av vältorna är avgörande för hur snabbt det går.

Läs mer om skogsbränsle