I Sydveds distrikt Hylte kör man för fullt. Efterfrågan på gallringsskog är god och skogsägarna är på hugget. Här, i det som lite skämtsamt brukar kallas den "gröna bananen", växer granen så det sprutar.
Den gröna bananen sträcker sig över ett område från Bohuslän, ner över Halland och norra Skåne och ut mot Blekinge. God nederbörd och ett gynnsamt klimat bidrar till den goda tillväxten. Här hinner huggarlagen knappt lämna förstagallringen innan det är dags för andragallring.
– Men läget är egentligen detsamma i hela södra Sverige. Skogen växer fortare än den gjorde förr. Det beror delvis på klimatförändringar och ökad nederbörd, men också på att vi har bättre plantmaterial och effektivare skogsvårdsmetoder, säger virkesinköparen Viktor Mallander som tillsammans med Mattias Schough och gänget på Krogsereds Skogsentreprenad bildar ett effektivt gallringsteam.
Kolla regelbundet!
I Halland kan tiden mellan förstagallring och andragallring i ett granbestånd vara så kort som tre till fem år.
I regioner där tillväxten inte är riktigt lika kraftig är omloppstiden fem till sju år. Men som alltid i skogen, är det beståndets individuella förutsättningar som måste styra insatserna.
När maskinerna har lämnat din förstagallring får du helt enkelt inte vila alltför länge på lagrarna – resultatet och tillväxten måste följas upp kontinuerligt så att du kan planera in andragallringen i rätt tid. Åldersdiskussionen är egentligen irrelevant – allt hänger på stammarnas höjd och hur beståndet har slutit sig.
– Ta för vana att gå ut i beståndet. Om man ser att beståndet börjar sluta sig och att grönkronan är på väg uppåt så är det dags. Ta med dig relaskopet och gallringsmallen, den är ett bra verktyg som alla skogsägare borde jobba mer med, tycker Viktor.
Andragallringen högtidsstund
För Viktor och Mattias är sena andragallringar vardagsmat. Det är synd, eftersom andragallringen är en riktig högtidsstund för skogsägaren.
– Andragallringen är den ekonomiskt mest intressanta av gallringarna eftersom du kan göra ett större uttag och dessutom få ut ett bra sortiment med massaved, klentimmer och kubb. Samtidigt bygger du tillväxten i timret inför en kommande tredjegallring eller slutavverkning, menar Viktor.
Den som väntar för länge med sin andragallring missar inte bara tillväxten på grund av utebliven gallringseffekt. Skogen blir också mer stormkänslig.
Individuella förutsättningar avgör
– Generellt brukar man säga att man ska undvika att gallra mer när stammarna har nått en höjd på 20–22 meter. Det handlar naturligtvis om en målbild, som vanligt måste de individuella förutsättningarna få avgöra. Här i Halland är det ibland svårt att tajma just på grund av den snabba tillväxten, säger Viktor och får medhåll av Mattias:
– Vi har haft starkt stormfokus de senaste tio åren. Men det finns faktiskt ingen anledning att skjuta på andragallringen på grund av stormrädsla. För det första ska vi komma ihåg att Gudrun inte var en storm – hon var en orkan – och då hjälper varken livrem eller hängslen. Och för det andra så kan man planera sina insatser smart. En gallring är mest känslig när den står i kanten mot ett hygge. Gallra först och ge beståndet tid att sluta sig innan du slutavverkar.
Lägg upp en strategi
Det är viktigt att inte se andragallringen som en isolerad företeelse.
– Som skogsägare måste du ha en strategi. Vad vill du med din andragallring? Vad kommer sedan? Tänker du gallra en gång till eller är det slutavverkning som gäller? Det måste vi som entreprenörer veta när vi gör jobbet. Jobbar vi utifrån scenariot att skogen ska gallras en tredje gång, men det sedan inte blir av, så förlorar du i tillväxt. Om du ska gå direkt på slut-avverkning så gör vi ett större uttag för att optimera tillväxten på det timmer som står kvar, resonerar Mattias.
En öppen dialog mellan skogsägare, Sydvedare och entreprenör ger det bästa resultatet. Skördarförarens kompetens i kombination med avancerad skördarteknik och flerträdshantering ger många möjligheter att finslipa strategierna.
Effektiva tvåskift
Krogsereds Skogsentreprenad jobbar dessutom i effektiva tvåmannalag i tvåskift: kl 06–15 och kl 09–18. De två skördarförarna turas om med kortare pass i skördaren. Under tiden som en kör går en före och snitslar, förröjer och manuellhugger.
– Vi tycker att det är ett jättebra sätt att jobba som ger utdelning för skogsägaren i form av ännu högre kvalitet. Samtidigt får våra skördarförare bra och omväxlande arbetsvillkor och kan hålla sig pigga, friska och alerta. Vi har också valt att inte köra kvällar eller nätter, säger Mattias och skickar med en vink.
– Duktiga entreprenörer har fulla almanackor och med lite otur får den som väntat för länge vänta ännu längre. Det är ännu en bra anledning att planera sin andragallring i god tid!
