Världsledande på vätskekartong Skogshall

Chansen är stor att mjölkpaketet som står som står på din diskbänk har sitt ursprung
i Värmland. Skoghall är nämligen en världsledande kartongtillverkare. Här finns kapacitet att tillverka 900 000 ton kartong varje år.

Över 90 procent av allt material går till export, framför allt till Europa och Asien. I många delar av världen har man svårt att kyla livsmedel, då är det extra viktigt att förpackningarna är så pass tåliga att innehållet klarar en tid utan kylförvaring. De bör också vara stöttåliga.

–I Asien har det blivit populärt att beställa dryck på nätet, det är viktigt att förpackningarna klarar alla transporter, säger Hans Olsson.

Förpackningarna ska också väga så lite som möjligt för att kunna transporteras på ett hållbart sätt och innehållet ska skyddas för att livsmedlet ska klara sig länge, något som bidrar till ett minskat matsvinn.

Efterfrågan ökar inom EU
Cirka 70 procent av allt kartongmaterial som Skoghall producerar är vätskekartong till produkter som mejerier och fruktjuicer. Resten används till torra livsmedel, som exempelvis förpackningar till frukostflingor och frysta ärtor.

Efterfrågan på förpackningar ökar. Inom EU har vissa engångsprodukter av plast förbjudits - vilket ökar efterfrågan på förnyelsebara produkter. Människor blir mer och mer engagerade i hållbarhetsfrågor och gör fler aktiva val för att dra sitt strå till stacken.

– Förnyelsebara förpackningar ger ett betydligt lägre koldioxidavtryck än glas, plast och aluminium. En fiber kan dessutom återvinnas minst sju gånger, säger Hans Olsson.

– Allt fler varumärken vill förknippas med hållbarhet och helheten måste sitta ihop. Därför väljer leverantören av till exempel körsbärstomater att sälja sin produkt i en pappkartong, i stället för i en plastlåda. Arla har valt att satsa på naturfärgade förpackningar (oblekt kartong) till sina mjölk- och filförpackningar för ekologiska produkter för att förstärka budskapet, säger Hans Olsson.

Från träd i skogen till kartong
Men hur ser då processen ut från ett träd i skogen till en färdig kartong?

Skogsägarna gallrar skogen under tillväxtperioden. Dessa volymer (massaved) transporteras till Skoghall. De delar av trädet som inte är lämpliga för sågning tas till vara, flisas hos sågverken och transporteras sedan till bland annat massabruk som råvara.

Skoghalls bruk använder bara barrved i form av gran och tall. Stora volymer av rundveden transporteras till Skoghall via järnväg eller så kort sträcka som möjligt med timmerbil.

– Vi försöker minska de fossila transporterna så mycket det bara går, säger Hans Olsson.

På Skoghall produceras pappersmassan genom två olika processer, beroende på vilka egenskaper man vill att kartongen ska ha.

I den kemiska metoden (sulfatprocess) kokas flis- bitarna med kemikalier, som löser upp ligninet, så att träfibrerna frigörs. I den mekaniska metoden (CTMP) mals flisbitarna för att frigöra fibrerna. Fibrer från den mekaniska processen ger en kartong som är styv och blir den så kallade ryggraden i förpackningen. Fibrer från den kemiska processen blir flexiblare och används på in- och utsida för att få jämna, släta ytor, vilket är viktigt för bra tryckyta för till exempel produktinformation och varumärke.

Som trög havregrynsgröt
Processad ved blir till pappersmassa som ser ut som en havregrynsgröt i konsistensen. Den silas, tvättas och bleks vid behov för att få rätt nyans. I kartongmaskinerna formas och torkas den blöta massan och rullas till en gigantisk rulle. Den färdiga kartongen skärs sedan till mindre rullar i den storlek som kunderna önskar. Kartongerna transporteras vidare till kunden, som efterbehandlar exempelvis med tryck innan kartongerna slutligen fylls med vätska eller andra livsmedel.

– Det är viktigt att egenskaper och tjockleken på kartongerna blir exakt rätt, så att de passar kundernas anläggningar, berättar Hans Olsson.

Stora mängder energi går åt vid produktion av pappersmassa och kartong. Bark och den andel av veden som inte består av fibrer är ett bra biobränsle som eldas och värmer vatten till ånga.

– Vi blåser ångan genom turbiner som hjälper oss att tillverka egen el innan den fortsätter för att torka vår kartong. Den egentillverkade elen täcker runt 35 procent av vårt egna behov. Vi samarbetar också med Karlstad Energi, dit vi skickar överskott av vår energi som fjärrvärme till Hammarö och Karlstad, berättar Hans Olsson.

Minskar det egna klimatavtrycket
På Skoghall finns flera initiativ som syftar till att sänka förbrukningen av el, vatten och värme. Återvinning av värme och kemikalier är en viktig åtgärd för att vara kostnadseffektiva och hållbara. En större anläggning för bioolja finns på bruket, vilket tillsammans med andra åtgärder beräknas sänka det fossila avtrycket från Skoghall med cirka 40 procent 2025, jämfört med 2023. Men det går alltid göra mer för att minska klimatavtrycket.

– Vi behöver på sikt byta ut en hel avdelning som byggdes 1969, den går tyvärr inte att konvertera utan behöver göras om helt för att anpassas till dagens krav, säger Hans Olsson.

Skoghall ingår även i projektet TREE som syftar till att ställa om till fossilfria transporter i skogsnäringen. I augusti visades den första tunga eldrivna lastbilen för skogsbranschen upp på Skoghall. Den ska transportera flis i regionen kring bruket. I anslutning till bruket har det även byggts en stor laddplats för tunga elfordon.

Stor potential för skoglig råvara
Hans är övertygad om att produkter som kommer från den skogliga råvaran kommer att öka ytterligare på världsmarknaden i framtiden.

– Genom förnyelsebara produkter kan vi komma ifrån fossilberoendet i världen. Det handlar inte bara om kartong, utan allt från batterier till karossdelar och delar av vindkraftverk kan tillverkas av innehållet i ett träd. Den skogliga råvaran har en stor potential!