Skogsbruk / Gallring

Gallring är skoglig friskvård

Publicerad 2021-12-09

Det är hälsovecka på Inglatorp norr om Karlskrona. Skogsägare Torsten Palmgren har kallat in Sydved och entreprenörerna Stefan och Mats Larsson för ett större gallringsuppdrag. "För mig är det självklart att skogen ska gallras och hellre för tidigt än för sent så att man inte tappar i tillväxt", säger Torsten.

Sammanlagt är det 20 hektar granskog i olika åldrar – en förstagallring och en tredjegallring. Beståndet som ska gallras för första gången är 25 år och beståndet som får en tredje och sista gallring är i 40-årsåldern. Den samhällsnära skogsfastigheten spänner över flera hundra hektar och har förvaltats av familjen Palmgren i 100 år. Den skog som Torsten nu gallrar har till stora delar planterats av hans far.

– I tredjegallringen har jag gått runt i förväg och märkt upp de träd som har drabbats av granbarkborre och jättebastborre så att Stefan, som kör skördaren, enkelt hittar dem. Min erfarenhet från tidigare sistagallringar på fastigheten är att vi har lämnat för många stammar så nu har Stefan fått order på att gallra hårdare. Vi ska ner på 800 stammar per hektar, berättar Torsten.

I förstagallringarna är läget ett annat. Här börjar Stefan om på ny kula och får möjligheten att forma beståndet precis som Torsten vill ha det. Med stor precision arbetar sig Stefan genom beståndet och skapar basvägar och stickvägar, samtidigt som han omsorgsfullt väljer ut vilka granar som ska få förtroendet att sköta den framtida produktionen.

Skördarförare Stefan Larsson, skotarförare Mats Larsson och Sydvedare Carl-Erik Ohlsson är det väl sammansvetsade gallringsteamet som servar Torsten Palmgren på hans Inglatorp.

Skördarförare Stefan Larsson, skotarförare Mats Larsson och Sydvedare Carl-Erik Ohlsson är det väl sammansvetsade gallringsteamet som servar Torsten Palmgren på hans Inglatorp.

Stefan Larssons nya gallringsskördare på jungfrufärd i en av Inglatorps förstagallringar. Med stor omsorg väljer Stefan ut vilka granstammar som tillväxten ska föras över på, samtidigt som han lägger upp basvägar och stickvägar som ska tjäna beståndet under hela omloppstiden.

Stefan Larssons nya gallringsskördare på jungfrufärd i en av Inglatorps förstagallringar. Med stor omsorg väljer Stefan ut vilka granstammar som tillväxten ska föras över på, samtidigt som han lägger upp basvägar och stickvägar som ska tjäna beståndet under hela omloppstiden.

Granen är vårt viktigaste trädslag. Våra sågverk och vår massaindustri kommer att behöva gran under överskådlig framtid.
Carl-Erik Ohlsson

Plats för utveckling

Träd är som människor, konstaterar Sydvedare Carl-Erik Ohlsson.

– Alla behöver livsrum för att utvecklas och vissa behöver mer plats än andra. En gran klarar av att stå lite trängre än en ek, men oavsett trädslag så måste varje individ få plats att utvecklas. Gallring är skoglig friskvård.

I gallringen tar du bort träd som är för klena, skadade, sjuka eller angripna för att kunna utvecklas optimalt. Det utrymme som skapas gynnar träden som blir kvar, vilka får en rejäl skjuts i tillväxten.

– Ett ogallrat bestånd producerar lika många kubikmeter som ett gallrat. Men de stammar som är kvar i ett gallrat bestånd får ett helt annat värde eftersom de får en ökad dimensionsutveckling. Det är mer lönsamt att ha 800 riktigt grova stammar i en slutavverkning än 2 000 klena, säger Carl-Erik Ohlsson.

Stenhårda krav på stubbehandling

På den här typen av extremt bördiga marker där granen trivs och frodas blir det ännu viktigare att gallra i rätt tid, poängterar Carl-Erik.

– Granen är vårt viktigaste trädslag. Våra sågverk och vår massaindustri kommer att behöva gran under överskådlig framtid. Gran passar på många marker men behöver skötas efter de förutsättningar som ges. På svagare marker kan man till exempel växla gran med en lövgeneration.

För att gallringen ska bli en trygg investering för framtiden är det också viktigt att förebygga så att beståndet inte drabbas av rotröta.

– Granen är som en elitidrottare. Om nån nyser två meter bort så blir den sjuk, säger Carl-Erik Ohlsson och betonar att all gran stubbehandlas vid gallring för att motverka röta, så fort dygnsmedeltemperaturen överstiger 5 grader. Behandlingen görs med ett preparat som hindrar de skadliga rötsvamparna att angripa stubbarna och sprida sig i rotsystemet.

Träd är som människor. Alla behöver livsrum för att utvecklas och vissa behöver mer plats än andra.
Carl-Erik Ohlsson

Rätt maskin för rätt uppgift

Just den här dagen firas det lite extra och Carl-Erik bjuder skogsägare och entreprenörer på skogslunch. Stefan Larsson har precis fått sin nya gallringsskördare levererad och jungfrufärden görs här på Inglatorp. Det handlar om en nätt investering på cirka fyra miljoner kronor och det är första gången som Stefan köper en helt ny skördare.

– Det är först och främst en gallringsmaskin, men den är hyfsat allround – det går att köra lite grövre med den också. Eftersom jag och Mats har specialiserat oss på gallring så väljer vi maskiner för ändamålet, maskiner som är nätta och smidiga. Den här skördaren har också åtta hjul som fördelar marktrycket, förklarar Stefan.

Brorsan Mats kör skotare, också den av en mindre modell, som gör sig bra i gallringsskogen.

– Det är samma sak med skotningen. Skotaren får inte vara för klumpig utan måste kunna röra sig på bas- och stickvägar utan att skada de stammar som lämnats kvar. En slutavverkningsskotare med tunga lass har ett högt marktryck som i värsta fall skadar rötterna. När jag kör planerar jag noga och kollar om det finns marker med sämre bärighet. Och skulle det behövas så tar jag inte så fulla lass, förklarar Mats.

Stefan och Mats gemensamma mål är att bygga ett bestånd för framtiden.

– Vi vill ju förstås att Torsten ska känna att det ser riktigt fint ut efteråt. Att vi har valt ut rätt stammar för tillväxten och att vi har varit rädda om det som är kvar, att inget är skadat eller påkört, resonerar Stefan.

Det är i samband med gallringarna som en väl underhållen skogsbilväg lönar sig. Torsten har låtit grusa upp vissa partier inför senhöstens gallringsprojekt.

Det är i samband med gallringarna som en väl underhållen skogsbilväg lönar sig. Torsten har låtit grusa upp vissa partier inför senhöstens gallringsprojekt.

Lugn och snabbhet

Som skördarförare måste man vara säker i sina beslut.

– Gallringsentreprenörerna är de yppersta experterna som vi har i skogsbruket. Det gäller att hela tiden tänka framåt: när en stam är i aggregatet ligger planeringen redan två eller treträd framåt. Rörelsen ska vara snabb men ändå lugn och mjuk, säger Carl-Erik Ohlsson.

Det är just kombinationen av lugn och snabbhet som utmärker en bra skördarförare. Jobbet måste göras med hög kvalitet men det måste också vara effektivt.

– Skogsbruket och skogsägarna behöver skickliga entreprenörer som Stefan och Mats, som är villiga att investera både i kunskap och maskiner. Vad skulle vi göra annars?

    4 skäl att gallra

    1. Återkommande utglesning i takt med att träden växer ger bra tillväxtförutsättningar för de träd man vill ha kvar i sin skog till nästa åtgärd.

    2. Gallringen ger de kvarvarande träden utrymme att utveckla sina trädkronor – och det är barren och bladen som är trädens tillväxtmotor. Utan gallring blir det för trångt och kronorna kan inte växa, vilket betyder att stammens dimensionsutveckling hämmas.

    3. Träd som växer och mår bra blir motståndskraftigare mot snöbrott, stormfällning och insektsangrepp.

    4. Ståndortsanpassning ska göras vid föryngringen och den följande röjningen. Men om du vill påverka ditt bestånd ytterligare så finns det fortfarande viss möjlighet till ståndortsanpassning,till exempel att spara mer
      löv, även i samband med gallring.

Text: Amelie Bergman Foto: Anna Hållams