Skogsbruk / Gallring

Ny teknik gör det enklare följa upp gallringen

Publicerad 2019-08-27

Nu finns ny teknik för att bättre följa upp gallringsarbetet. Med automatiserad gallringsuppföljning får man ännu bättre koll både på den utförda gallringen och på den skog som är kvar. Sydved har under den senaste tiden utbildat både maskinförare och inköpare i den nya tekniken.

​Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare på Sydved, berättar hur det fungerar:

– Idag registrerar skördarens dator endast fakta om de träd som tas ut, exempelvis antal och volym, vid en gallring. Däremot får man inte uppgifter om hur mycket skog som är kvar. Med automatiserad gallringsuppföljning, genom dataprogrammet HPR-gallring, får man reda både på hur mycket som har gallrats och en bedömning av hur mycket skog som är kvar i det gallrade beståndet. I förlängningen kan man använda den nya informationen för att uppdatera skogsbruksplanen.

Ger löpande rapporter

Tekniken innebär att data om träden samt maskinens position vid upparbetningen samlas in under avverkningen och med hjälp av den informationen kan programmet sedan skapa en bild av skogen som är kvar.

Det finns flera fördelar med detta, enligt Ehrenström. En är att man kan rationalisera bort en del av de manuella mätningar och egenkontroller som skördarförarna gör ute i fält.

En annan är att förarna direkt i skördaren får löpande rapporter om uttaget och får ännu bättre koll på den pågående gallringen, vilket kommer ge en ökad kvalitet på kvarvarande bestånd i gallringen.

Vi är alltid noggranna med kvaliteten på skogsägarnas skog, och det här är ett sätt att höja kvaliteten ytterligare.
Anders Ehrenström

Sparar värdefull tid

En skördarförare på Sydved som redan använder programmet är Håkan Persson på Jikå Gallring. Året runt avverkar han åt Sydved på fastigheten Trolle-Ljungby.

– Tidigare fick jag gå ut och göra manuella gallringsuppföljningar, vilket tog värdefull tid från skördararbetet. Jag fick också begränsat med provytor. Sedan ett och ett halvt år tillbaka använder jag uppgifter direkt från verktyget för att återkoppla beståndsdata efter gallring till godsets skogvaktare.

– Fördelen är att vi får betydligt fler provytor och fångar ett medelvärde för hela beståndsarealen, istället för som tidigare enskilda utvalda delar av beståndet. Efterkontroller som vi tillsammans har gjort i fält för att kontrollera verktyget har visat en bra tillförlitlighet och idag använder vi HPR-gallring för att hålla skogsbruksplanen ajour.

Utbildningar på Sydved

Programmet HPR-gallring är utvecklat av SkogForsk i samarbete med Sydved och andra företag i skogsbranschen.

Anders Ehrenström berättar att utbildningar har genomförts på Sydved under våren, både för maskinentreprenörer och Sydvedare.

– Idag kan ungefär en femtedel av våra entreprenörer använda automatiserad gallringsuppföljning fullt ut, men vi jobbar aktivt för att höja den siffran. Vi är alltid noggranna med kvaliteten på skogsägarnas skog, och det här är ett sätt att höja kvaliteten ytterligare.

Oktober 2016

    Kort om automatiserad gallringsuppföljning

  • Varje år gallras ca 400 000 hektar skogsmark i Sverige. För att säkerställa gallringens kvalitet ska skördarförarna utföra en manuell uppföljning efter gallringen.

    Med automatiserad gallringsuppföljning kommer behovet av manuell gallringsuppföljning att minska. I dataprogrammet HPR-gallring kan skördarföraren i realtid se resultatet från den automatiserade gallringsuppföljningen.

    Det går då att avgöra om gallringen är utförd enligt instruktion, med en gallringsstyrka som möjliggör ett bra ekonomiskt netto och samtidigt en fortsatt god volymtillväxt.