Skogsbruk / Röjning

Nya röjningstrenden: Skogsägarna mer på hugget

Sydsvenska skogsägare röjer som aldrig förr. Antalet röjda hektar per år har mer än fördubblats i Götaland de senaste 15 åren. Fortsätt så!, uppmanar Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare på Sydved. ”Det är dags för alla skogsägare att hoppa på röjningståget – för det kommer att behövas!”

​– Det händer fortfarande alldeles för ofta att vi kommer in i en förstagallring som är alltför dåligt röjd, men det händer inte lika ofta som tidigare. Samtidigt upplever vi att många skogsägare har blivit allt bättre på att röja sina bestånd i tid, vilket bådar gott inför framtiden. Vi tycker att vi ser en ganska tydlig trend, säger Anders Ehrenström.

Att röja är förstås i skogsägarens eget intresse, men den inställningen har inte alltid varit självklar. Så sent som på 1980- och 1990-talen var det faktiskt röjningsplikt i svenska skogar – något som man som nybliven skogsägare kanske inte känner till.

Röjningsplikten avskaffades 1994 när den nya skogsbrukspolitiken infördes och istället förutsattes skogsägaren bedriva sin verksamhet med frihet under ansvar. De första åren utan röjningsplikt så dippade statistiken, men nu verkar det alltså ha vänt.

Svenska skogsägare har successivt blivit bättre på att röja och det är naturligtvis glädjande. I Götaland är vi i dag uppe i 90–100000 röjda hektar per år, att jämföra med 35 000-40 000 hektar under 1990-talet.
Lars Karlsson, Skogsstyrelsen

Dags att öka takten

Det här är en bild som bekräftas av Lars Karlsson, som är skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.

– Varje år lägger Riksskogstaxeringen, som har till syfte att beskriva tillstånd och förändringar i svenska skogar, ut provytor där man studerar vad som röjts och vad som behöver röjas. Det visar att det röjs förhållandevis mycket nu, jämfört med 10–15 år sedan, berättar Lars Karlsson.

– Svenska skogsägare har successivt blivit bättre på att röja och det är naturligtvis glädjande. I Götaland är vi i dag uppe i 90–100000 röjda hektar per år, att jämföra med 35 000-40 000 hektar under 1990-talet. Att skogsägarna är mer på hugget när det gäller röjningen ser vi också när vi är ute i fält. Det finns dock ingen anledning att vila på lagrarna. Snarare handlar det om att hålla ångan uppe och öka takten ännu mer. För även om vi röjer mer, så står skogsbruket i Götaland inför en omedelbar röjningsutmaning.

– Arealmässigt så är röjningsbehovet fortfarande väldigt stort och det kommer att fortsätta att stiga nu när stormårens föryngringar är i röjningsfasen. På vissa ställen kan röjningsbehovet bli extremt. Så faktum är att vi nog måste bli ännu lite snabbare om vi ska hinna i kapp, poängterar Lars Karlsson.

Nya tider, nya rutiner

Vad är det då som har bidragit till skogsägarnas ökade röjningsiver? En förklaring, tror Anders Ehrenström, är att skogsägandet håller på att förändras.

– Tidigare var många skogsägare inställda på att de skulle röja själva – och sedan blev det aldrig av. Vi går mot ett skogsägande där allt fler har en annan huvudsaklig sysselsättning än att jobba på gården och man inser att man inte hinner. När röjningen lejs ut till en entreprenör blir jobbet helt enkelt gjort.

Text: Amelie Bergman Foto: Sara Landstedt