Egentligen är det inte själva pälsen som ger djuren värme, utan det stillastående luftlager som bildas mellan hårstråna och huden. Alltså samma effekt som du är ute efter när du tar på dig en ylletröja.
Anledningen till att just däggdjuren har utvecklat päls är att de är jämnvarma organismer med behov av ett temperaturreglerande system.
Luftlagret mellan hud och päls värms upp av kroppen tills det blir jämvikt i temperaturen. Hos de flesta arter ligger denna jämvikt – precis som hos människan – runt 37 grader.
Inga andra djur än däggdjur har päls. Vissa, till exempel elefanter, människor och valar, har förlorat det mesta eller allt hår men vi härstammar alla från djur med päls. Elefantungar har päls och en del valungar har faktiskt hår på nosen.
Reser ragg
Däggdjuren kan öka pälsens isolerande förmåga genom attresa på hårstråna. Då blir det isolerande luftlagret tjockare och värmetransporten genom pälsen försvåras. Vi människor har faktiskt också den funktionen; när vi får så kallad gåshud. Hårmusklerna spänns, men effekten för oss uteblir eftersom vi har så kort och gles päls. För att få en isolerande verkan måste hårstråna sitta tillräckligt tätt för att täcka huden så gott som helt.
Evolutionsforskarna tror dock inte i första hand att pälsen utvecklats för att bidra till temperaturregleringen. En teori är istället att pälsen haft en funktion liknande känselspröt eller morrhår. Det vill säga använts för att inhämta information från omvärlden.
Ytterligare en funktion med pälsen kan märkas när ett djur hamnar i ett trängt läge. För att se större och farligare ut reser den ragg och kommunicerar således med hjälp av sin päls.
Pälsens färg och struktur är sedan inte bara ett viktigt skydd när det verkar kamouflerande mot omgivningen, dessutom är pälsen ett sätt för djuren att känna igen sina släktingar och artfränder.
Päls åt fel håll
Precis som pälsen kan isolera från värme kan den också fungera som kyllager genom att förhindra ett alltför stort värmeupptag. Det är därför som till exempel kameler klarar värmen i öknen så bra. Pälsen fungerar som en barriär samtidigt som den filtrerar bort den farliga UV-strålningen. Därmed minskar risken för hudskador. Indirekt sparar kamelen också vatten tack vare pälsen eftersom kamelen slipper avdunsta svett eller saliv för att kyla sig.
Det finns många fantastiska exempel på hur arter utvecklat en päls som perfekt passar deras levnadssätt. Som den tvåtåiga sengångaren som lever i de tropiska delarna av Amerika. Den klättrar omkring i träden hängande upp och ner. Dess pälshår är därför riktade åt fel håll, alltså från buken mot ryggen. Därmed rinner regnvatten lättare av.
Utter, skogshare och ren
Från vår svenska fauna förtjänar bland annat utterpälsen uppmärksamhet. Den består av två olika typer av hår, ett lager som isolerar mot kyla och ett lager med vattentät, oljig päls som stöter bort vattnet.
