Inspiration / Djur och natur

Sveriges träd: björk (betula)

Publicerad 2020-06-17

Björken står för nära 12 procent av det totala virkesförrådet i Sverige. Här finns framförallt två virkesproducerande arter – vårtbjörk (Betula pendula) och glasbjörk (Betula pubescens). Björken växer bäst på friska, näringsrika marker. Gärna i fuktigare områden som gränsar till vattendrag och sjöar, liksom i mindre fuktsvackor i barrbestånd. Vi väljer gärna björken där de estetiska värdena är viktiga, nära boningshus och gårdar.

Användningsområden

Bland annat möbler, massaved (till finpapper), snickerier, svarvade produkter och golv.

Omloppstid

40-50 år.

Löven

Vårtbjörken har dubbelsågade triangulära blad. Glasbjörken har enkelsågade rundade blad.

Barken

Vårtbjörken utvecklar tidigt skorpbark. Glasbjörken har ingen eller mycket lite skorpbark utan en jämnare barkyta. Barken kallas för näver.

Hängena och fröna

Blommar i maj, juni. Först gröna (anlagda året innan), men när de mognat brungrå. Förökar sig lätt med de vingförsedda fröna som sprids med vinden. Kan också föröka sig genom stubbskott.

Virket

Ljust med raka fibrer. Medelhårt och mycket segt. Densiteten är cirka 500 kg per kubikmeter, det är över 100 kg mer än för till exempel gran.

Folkhistoria

Björken stod under asaguden Frejas beskydd, vilket betydde fruktsamhet, lättsamhet och femininet. I Sverige har vi en lång tradition av majstänger, eller midsommarstänger, smyckade med björkruskor. Ordet majstång kommer från verbet "maja" som betyder "smycka med löv".

Risker

Viltbetning, svampangrepp så kallad basfläckssjuka, björkrost - gulnande blad och tidig lövfällning. Björkbastflugan kan orsaka fläckar i veden. Björkspintborren angriper försvagade björkar, och orsakar vertikala rader med hål i barken.

Styrkor

Ljust och vackert i landskapsmiljön. Hårt och segt virke som är ljust och rakfibrigt med många användningsområden.

Visste du att...

På våren kan man tappa björksaven och dricka som en svalkande dryck, rik på både vitaminer och antioxidanter.

Text: David Söderlind Foto: Sara Landstedt (stor bild)