Byggnadsvård – hämta materialet från din egen skog

Genom historien har trä varit vårt viktigaste byggmaterial. Lätt att få tag på, lätt att bearbeta och – under rätt förutsättningar – väldigt hållbart.

I Norden är knuttimringen känd sedan 800-talet och Sveriges äldsta bevarade timmerbyggnad är Granhults kyrka i Nottebäcks församling mellan Växjö och Åseda. Analyser av timret visar att kyrkan är byggd på 1220-talet.

Här i Sverige är det inte ovanligt med timmerhus från 1500-talet och antalet timrade torp och stugor med rödfärgad panel är oräkneligt. För den som är intresserad av byggnadsvård och vill ta hand om hus och ekonomibyggnader på gården är trä det självklara materialet.

Ett hållbart val

– En viktig princip inom byggnadsvården är att man vid skador lagar eller ersätter med samma material som har använts tidigare. Allra helst begagnat eller, om det inte finns tillgängligt, nytt, konstaterar Stefan Holmberg som driver Wederslöfs Byggnadsvård söder om Växjö.

Att bygga och renovera med trä har många fördelar. Först och främst så kan trämaterial transportera fukt, vilket ger stora fördelar rent byggnadstekniskt. Men det är också ett hållbart, miljövänligt och resurssnålt material.

– Som koldioxidsänka är trä oslagbart. När trädet växer binds koldioxid. Under husets livslängd fungerar det som koldioxidsänka och när huset sedan har tjänat ut så bidrar det inte till ökade
koldioxidutsläpp. Naturligtvis är trä också giftfritt till skillnad från många moderna byggmaterial.
Trä har även högre värmelagringsegenskaper än artificiella material. Det märker du genom att timmerhus ofta behåller värmen längre när det har slagit om till kallt väder – och vice versa. Förändringen går trögare vilket också bidrar till ett jämnare inomhusklimat.

Isolering av gamla tidningar

Trä byts alltså rimligen mot trä, återvunnet eller nysågat. I takt med att byggnadsvården har blivit en angelägenhet för allt fler har också utbudet ökat. I dag är det relativt enkelt att få tag på utbildade timmermän som kan hjälpa till att timra om delar av en skadad timmerstomme. Ofta sker det med hjälp av återvunnet timmer från hus som har monterats ner och tagits hand om av entusiaster eller byggnadsvårdsfirmor. Numera finns det också rationellt producerade cellulosabaserade alternativ för den som vill isolera sitt gamla hus på ett byggnadsvårdsmässigt och hållbart sätt. Det är nämligen klokt att inte bygga in moderna byggnadsmaterial i gamla trähus. Olika typer av glasull, stenull och cellplaster kan, i kombination med ångspärr av plast, orsaka svåra fuktskador.

– Allt organiskt material är programmerat för att transportera vatten. Den egenskapen försvinner förstås så fort du avlägsnar stocken från roten, men förmågan att hantera fukt finns fortfarande kvar. Trä är fantastiskt bra på att suga åt sig fukt, men det är lika bra på att släppa ifrån sig den, förklarar Stefan som själv arbetar med träbaserade isoleringsmaterial i golv, tak och väggar.

IsoCell lösullsisolering tillverkas av återvunnet svenskt tidningspapper i Tibro. Lösullen sprutas in under högt tryck med hjälp av en specialutrustad lastbil för att få rätt packningsgrad och är ett klimatsmart sätt att varsamt energieffektivisera hus.

IsoCell lösullsisolering tillverkas av gamla tidningar. Materialet kan ta åt sig fukt, lagra den under en tid och sedan avge den igen, vilket bidrar till att huset andas. Lösullsisoleringen kan användas i golv, väggar och tak och sprutas in med hjälp av en speciell maskin så att det packas ordentligt. Regelskivor av träfiber, tillverkade av material från rotbensreduceringen vid sågverk.

Regelskivor av träfiber

Många snickare föredrar dock att jobba med regelskivor i väggarna eftersom det ger hög flexibilitet. Numera finns det alternativ tillverkade av träfiber. Stefan har valt att handla med skivor som är gjorda träfiber från rotbensreduceringen vid sågverk.

– Om stocken kapas nära roten följer ofta rotbenen med till sågverket där de, i det här fallet, flisas. Flis rivs sedan ner till fibrer som formas till skivor. Däremot krävs det ett bindemedel för att skivorna ska gå att jobba med utan att falla sönder – i dagsläget polyester. Det bör man vara medveten om.

Båda de här alternativen är diffusionsöppna, vilket innebär att man låter huset andas. Cellulosaisoleringen kan ta åt sig fukt, lagra den under en tid och sedan avge den igen när temperatur och väderförhållandena är de rätta. Fukten avgår helt enkelt till luften igen.

Detaljerna som gör det

Den här typen av träbaserade isoleringsmaterial är bra val som inte syns. Men byggnadsvård-arens stora glädje sitter förstås i de trädetaljer som bidrar till att skänka huset dess charm: träpaneler, golvbrädor, innertak och vackra snickeridetaljer i form av fönster, dörrar och lister.

Som skogsägare har du dessutom ett utmärkt tillfälle att hämta materialet ur din egen skog. Mer närproducerat kan det inte bli, konstaterar byggnadsvårdare David Gard på Smålands Byggnadsvård:

– Med egen skog kommer du långt. Tänk gran till golv och bjälklag då granens långa fibrer ger en god hållbarhet mot nötning. Granens kvistar blöder inte lika mycket som tallens. Granen behåller också sin vackra ljusa nyans – vilket gör det lättare att få en fin silvergrå nyans på skurgolven – medan furan gulnar med tiden. Tallen är däremot perfekt ämnad som ytterpanel, vindskivor och fönstervirke.

Oavsett trädslag och användningsområde ska du välja träd som inte är frodvuxna, det vill säga att de inte ska ha vuxit för fort. Senvuxet ska det va' – men för den skull behöver du inte hämta hem en hundrafemtioårig norrlandsfura.

– Tvärtemot vad många tror så går det alldeles utmärkt att använda sydsvensk tall. Men välj den med omsorg. Tallar som stått på en mager mosse lämpar sig ofta väl för de här ändamålen, tipsar David.

Ovärderlig känsla

När du har fällt träden, vilket förslagsvis görs när det är som torrast vintertid, ska timret sågas upp i tänkta längder och dimensioner. Antingen går du till en legosåg och ber om hjälp, eller också investerar du i ett eget litet bandsågverk. Därefter ska virket torkas, helst under press, så att det når rätt fukthalt för användningsområdet. (Rumstorrt för golv och tak: 10–15 procent, vid användning utomhus: 15–23 procent.)

Om det är fasadbrädor som ska användas ute kan du låta dem torka luftigt och skyddat utomhus under sommaren. Om träet ska användas inomhus kan det vara smidigt att hyra in sig hos någon som har en virkestork. Här gäller det dock att vara uppmärksam så att virket inte torkar för fort, för då tappar det i kvalitet!

När fukthalten är den rätta är virket färdigt att användas. Om du ska ha det till golv ska det också hyvlas och nåtas. Sådant kan du be ett snickeri om hjälp med. Det är alltså lite pyssel med förädlingen, men det är det värt, säger David.

– Fördelen med att hämta materialet ur sin egen skog är att du vet vad du får. Det är inte en självklarhet om du köper. Sedan är det ju en känsla som inte går att köpa för pengar!