Inspiration / Kultur och tradition

Ägget – kronan på påskbordet

Publicerad 2026-03-26

Nu närmar vi oss påsken, en förhållandevis kravlös högtid som av många också ses som startskottet för våren. På påskafton dukar vi påskbordet: ägg, sill, lax, lamm och en massa andra godsaker. Enkelt eller extra allt, det väljer man själv.

Det finns få maträtter som är så förknippade med en högtid som ägg med påsk. Kokta ägg, omelett, chokladägg eller pappersägg fyllda med godis. Men hur kommer det sig egentligen?

Förklaringen hittas både i kristen symbolik och praktiska skäl. Under den katolska tiden i Norden fick man inte äta ägg under den 40 dagar långa fastan före påsk. Att sedan äta ägg blev en brytpunkt och symbol för Jesu uppståndelse. Vid påsk började också dagarna bli ljusare, vilket gjorde att hönorna kom i gång med värpningen efter vintervilan. Det fanns alltså gott om ägg.

Förr i tiden var det också vanligt att ge ägg, ibland dekorerade, som en fin gåva. Äggen kunde färgas genom att kokas med olika växter. Längre fram började man även måla äggen för att göra måltiden festligare. Att äta lamm är förhållandevis nytt i Sverige och kommer från en gammal judisk tradition. Lax och sill var länge fattigmat, och så sent som under 1970-talet betraktades det som alltför enkel festmat.

Vid påsk började dagarna bli ljusare, vilket gjorde att hönorna kom i gång med värpningen. Det fanns alltså gott om ägg.
Foto: Adobe Stock

Foto: Adobe Stock

    Så här många ägg äts under påsk

  • Under påskveckan äts ungefär 70 miljoner ägg i Sverige. En ökning med cirka 50 procent jämfört med en ”vanlig” vecka, enligt branschorganisation Svenska ägg.

Källa: Nordiska museet, Svenska kyrkan.

Text: Annsofie Öhman