Inspiration / Kultur och tradition

Slåttern – hårt arbete följt av skördefest

Publicerad 2019-07-05

​I det gamla bondesamhället var slåttern, eller höskörden, några av de mest slitsamma dagarna på året. Men när slåttern var klart hölls ofta en skördefest.

Gräs och örter slogs av med lie eller skära för att bli vinterfoder till djuren. Männen slog av gräset, medan kvinnorna gick efter och räfsade upp det. Höet lades upp i hässjor eller stackar för att torka, och kördes sen till ladorna.

Skördetid var inte bara hårt arbete, det var också en tid då många människor träffades. Hela byar kunde samlas för att gemensamt slå ängarna och när slåttern var klar hölls det gärna en skördefest eller slåttergille, där det varken sparades på mat eller dryck...

Man sa också att om årets första hölass togs emot av en kvinna, skulle det födas många kvigkalvar under året.

I mitten av 1900-talet började slåttern minska. Men det finns hembygdsföreningar som har återupptagit slåttern, både för att äldre generationers kunnande inte ska försvinna och för att hålla landskapet öppet.