Välkommen till skördarfest i Äppledalen

Med sitt varma klimat och sina bördiga jordar är Södra Vätterbygden ett litet Skåne i miniatyr där det ligger inklämt i de karga Smålandsskogarna. Runt Vistakulle, på landremsan mellan Vättern och Landsjön, har det funnits äppelodlingar i hundratals år. Området tillhör också Södra Vätterbranterna som utsetts till biosfärområde av Unesco. Här, på Bosgård vid foten av Vistakulle, har familjen Knutsson odlat äpplen sedan slutet av 1970-talet då pappa Per köpte gården. Då fanns det redan en fruktodling på gården och Per, som är lantmästare, har successivt förädlat verksamheten och planterat om. I dag omfattar fruktodlingen cirka elva hektar och verksamheten drivs av Per och sonen Fredrik med familjer.

Nya effektiva odlingssätt

Men inte ens här står tiden stilla. Det har hänt mycket inom den professionella äppelodlingen under 2000-talet. De klassiska kronbildande fruktträden är sedan länge borta ur bilden. Idag formar äppelträden istället lättskötta och högproduktiva odlingshäckar, berättar Fredrik:

– Odlingshäckarna har många fördelar. De släpper in mer ljus, de är lätta att beskära och det är enkelt att skörda. Dessutom ger de betydligt större skörd per hektar. Förr gav en högproduktiv odling 25 ton per hektar. Med de nya odlingshäckarna är vi uppe i 40–45 ton per hektar.

Äppelsorterna har också bytts ut. Tidigare trotjänare som Cox Pomona, Maglemer och James Grieve har fått ge plats åt sorter som Discovery, Aroma och Elise.

– Vi vill gärna jobba med äpplen som är lagom stora, krispiga och goda och som har en relativt lång hållbarhet. Färre sorter och längre omsättningstid, förklarar Fredrik.

Konsumentbeteendet styr

Förklaringen finns hos oss konsumenter. Vi är nämligen inte så flexibla som vi vill tro. Vi tycker om att köpa samma sorts äpplen i livsmedelsbutiken. Om det ständigt kommer nya sorter blir vi förvirrade och klarar inte av att välja, med risk för att äpplet väljs bort helt.

För äppelodlaren är det därför mer intressant att kunna erbjuda några få utvalda sorter hela tiden än att växla sort med säsong. Nya metoder för att förlänga hållbarheten gör också att man inte behöver hålla med så många olika sorter. Allra hetast på marknaden är så kallad ULO-lagring. Äpplena förvaras i ett rum med hög luftfuktighet och vakuum. All luft sugs ut och i avsaknad av syre så stoppas äpplets mognadsprocess och åldrande. När äpplena tas ut så är de lika fräscha som när de var nyplockade, vilket innebär att man i dag kan köpa svenska äpplen i handeln även under vintern och våren.

– Med dagens äpplesorter och lagringsmetoder är det egentligen bara under perioden midsommar till augusti som vi inte har några äpplen. För närvarande hyr vi in oss i ett ULO-lager nere i Skåne, men drömmen är att kunna investera i ett eget, säger Fredrik.

Storleken har betydelse

Även storleken har betydelse när vi väljer vår frukt. Äpplen med diametern 65–80 mm säljer bäst. För små äpplen ratar vi, liksom de allra största.

– Det där är lite märkligt. Går man tillbaka till 1980- och 1990- talen skulle äpplena vara jättestora. Så då ställdes odlingarna om för den trenden. I dag är de största äpplena nästan osäljbara.

En annan stark konsumenttrend är eko. Därför kan det tyckas märkligt att familjen Knutsson har valt bort att odla ekologiskt?

– Ekologisk odling är en kvistig fråga. I Sverige har vi ett hårt regelverk som är mycket restriktivt när det gäller tillåtna medel för bekämpning och förlängd hållbarhet. Ett importerat ekologiskt odlat äpple kan därför innehålla många av de medel som faktiskt är förbjudna här i Sverige, samtidigt som det kanske har fraktats med miljöovänligt flyg över Atlanten. Vi har helt enkelt inte ställt om till ekologiskt eftersom det inte skulle göra så stor skillnad. Vår förhoppning är att konsumenterna ska välja svenskt istället för importerat ekologiskt.

Precis som i skogen

Som skogsägare kan man känna igen sig i många av äppelodlingens moment, även om livscykeln skiljer sig åt. Även i äppellunden strävar man efter en jämn åldersfördelning mellan bestånden med föryngring vart tjugonde år.

– Våra bestånd producerar på topp från fem till 20 års ålder. Sedan är det dags att plantera om. Vi har som mål att föryngra ett halvt hektar om året, förklarar Fredrik.

Gallrar gör man också, varje år. Med utgångspunkt i önskad storlek på frukten plockar man på försommaren bort de frukter som inte håller tillräckligt hög kvalitet.

I september är det skördetid och då blir det förstås en topp i verksamheten. Familjen Knutsson tar in säsongsarbetare. När det är som mest att göra jobbar runt 15 personer med skörden.

Sorry alla älgar!

Äppelodlarens år kännetecknas annars av en tämligen jämn arbetsbelastning. När Fredrik, som tidigare jobbat med försäljning av kontorsmöbler, tog steget in i verksamheten bestämde man sig för att bredda utbudet. Vid sidan av försäljningen av äpplen till grossist erbjuder Vistakulle Fruktodling även fruktlådor till företag och privatpersoner samt tillverkar egna äppledrycker. Must cider, glögg samt starkare drycker som säljs via systembolaget. Icke alkoholhaltiga drycker säljs i dagligvarubutikerna samt i den egna gårdsbutiken som även inrymmer ett kafferosteri.

– Det här gör att vi själva kan påverka arbetsbelastningen. Vi kan tillverka våra drycker jämnt över hela året även om det förstås är en topp till jul. Den egna förädlingen betyder också att vi får avsättning för all vår frukt, även den som inte är första klass. Tidigare skänkte vi bort tonvis med äpplen till älgjägare. Numera kan vi ta vara på allt!

Sorry alla älgar, det blir till att uppsöka närmaste villaträdgård och hoppas att ni inte blir upptäckta.