Inspiration / Mat och recept

Vild vårmat och gröna huskurer

Publicerad 2019-06-03

Skogen är en värld av dofter, färger och smaker. I urminnes tider har människan sökt sig till naturen för att hitta mat och läkning, färdigheter som egentligen finns kvar i vårt dna men i en glömd vrå. Den kunskapen vill Lisen Sundgren väcka till liv och guidar oss här genom skogen för att se vad varje årstid kan bjuda på, både för tallriken och i medicinskåpet.

Lisen har de senaste tjugo åren studerat hur örter, vilda och odlade, kan användas till mat, huskurer och välbefinnande och hon har även kokat egna salvor och örtprodukter.

Det mesta är ätbart i skogen

Många människor är rädda för att det som växer i naturen ska vara giftigt. Lisen oroar sig mer över besprutade grönsaker och frukter i affären.

– Jag tycker att det är läskigare att äta ett äpple från snabbköpet, vem vet hur besprutat och manipulerat det är? Kirskål har vuxit sig starkt i naturen av egen kraft och är fyllt av näringsämnen. En tomat från affären har vuxit upp under manipulerade förhållanden med designade gener, artificiellt ljus och har aldrig sett solen på riktigt. En sådan tomat skulle aldrig överleva i naturen. Det sägs att våra odlade grönsaker inte har samma höga näringsvärden som för femtio år sedan. Låt oss komplettera med skogens eget skafferi, säger hon.

Lisen menar att kunskapen finns inom oss, nedärvd i generationer, vi behöver bara väcka den. Börja med ett par växter per säsong som du känner dig trygg med. Lär dig hur de ser ut, doftar och var de växer.

Vi äter för mycket salt och sött och våra kroppar behöver mer beskt och bittert.
Lisen

Konsistens och smak varierar när det gäller vilda växter, beroende på när de plockas. På bara en vecka kan de gå från att vara späda och milda till matiga och kraftiga.

Det betyder att du ena veckan kan äta dem som de är, nästa vecka måste du finhacka för att smaken inte ska ta över och veckan efter kanske de inte smakar gott alls, så smaka redan i skogen. Det råder kocken Rune Kalf-Hansen i boken Det vilda köket som han har skrivit tillsammans med Lisen Sundgren.

Brännässlor – vårens energikick

Bland Lisens favoriter har brännässlor en given plats.

– De brukar vänta där under snön och så snart solens strålar träffar så kommer de spröda första nässlorna. Då krälar jag omkring i skogsdungarna för att knipsa dem redan när de är några centimeter. Jag äter dem hela säsongen eftersom de förnyar sig från toppen. Nässlor är otroligt näringsrika och jag tycker att de är den bästa energiboost man kan ta efter en lång vinter när hela kroppen ropar efter ny energi och immunförsvaret behöver stärkas.

Gör gärna en kanna med nässeldryck, där du kokar upp nässlor snabbt och sedan har i en kanna på bänken och dricker under dagen. Använd i soppa, bröd, kakor, kex, majonnäs, salt, dipp, pesto och smoothie.

Kirskål – massor av "jävlar anamma"

Kirskål finns både i trädgårdar och i naturen. Lisen tycker att kirskål besitter en hel del "jävlar anamma" då den med envishet växer och sprider sig. Den står för styrka och är mycket näringsrik. Kirskål är blodförstärkande och renande

Godast är den när den är 1–1,5 decimeter hög och bladen är blanka och ljusa. Äter man dem direkt framträder kålsmaken. När den blir hög är den inte längre god och då kan blomman användas.

Slunga kirskålen i smör (som spenat), ät rå eller använd i vegetariska rätter. Kirskål är populärt på fina krogar i flera länder och är en växt som förtjänar lite mer stjärnglans. Du kan också lägga kirskål på pizzan.

Björk – "den fattiges ko"

Det gäller att skynda sig om man vill ta för sig av den mineralrika björksaven, för savningen är över när de späda löven vecklats ut. Savtappning ingår dock inte i allemansrätten.

Förr kallades björken "den fattiges ko" då vitaminbehovet var stort på vårkanten. En hutt björksav varje dag fram till lövsprickningen är en nyttig ritual. Praktiskt att frysa in som iskuber. Använd också i saft, drinkar, smoothies, degvätska i bröd, eller drick som den är.

Björksav fungerar även som renande ansiktsvatten och stärkande skölj för håret.

Björklöven är godast att äta färska när de är små som musöron, helst veckiga och klibbiga. Använd späda björklöv som smaksättare i sallader, mixade i pesto och olja eller hackade i majonnäs, salt och socker.

Löven innehåller mycket C-vitamin och de späda bladen kan skördas fram till midsommar. Drick björkbladste regelbundet så stimuleras njurarna och det blir som en "tvätt" av insidan.

Lisens gröna huskurer

Idag går vi till apoteken och hälsokostaffärerna när vi behöver stärka hälsan, men vad kan vara naturligare än att öppna upp sinnet för vårens gröna huskurer.

Vår och försommar är en jobbig tid för pollenallergiker och Lisen menar att det verkar som om vårt immunförsvar blivit allt sämre. Kanske för att vi har det för rent och att vi lever i en värld med mycket kemikalier och stress.

Lisen rekommenderar att man börjar förbereda sig mot pollen redan på hösten genom att äta brännässlor för immunförsvaret. På våren kan du prova med att äta pollen i små mängder, ett halvt pollenkorn och sedan utöka.

Granskott mot hosta

Granskott är c-vitaminrika och stärker immunförsvaret. Ät dem färska eller gör en dryck som är näringsrik och bra mot urinvägsinfektion. Granskottssirap fungerar utmärkt mot hosta. Kom ihåg att inte bryta grenar utan markägarens tillåtelse.

Maskrosor – vår mest använda läkeväxt

Maskrosor är en av våra mest använda läkeväxter med en given plats i dåtidens apotek. Roten smakar bittert och liksom många andra bittra växter är den bra för levern och har använts för att kurera magproblem. Maskrosen rensar ut slaggprodukter och är bra vid reumatism. Är dessutom urindrivande, renande och stärker lever och njurar. Skörda roten vår och höst. Maskros kan ätas i sallader och de späda bladen är godast. Blommorna är goda att fritera.

– Vi äter för mycket salt och sött och våra kroppar behöver mer beskt och bittert. Vi behöver alla fem smaker – sött, salt, syrligt, beskt och umami – i varje måltid, för att matsmältningen ska fungera som den ska. Förr gjorde man ofta maskroskaffe, säger Lisen.

Groblad som plåster

De kallas indianplåster och gör susen! Grobladen drar ut stickor, glasbitar och infektioner ur huden. Lägg på huden, fäst med plåster eller en gasbinda.

Text: Eva Mandelqvist Foto: Charlotte Gawell