Skogsbruk / Ekonomi och juridik

Servitut gäller mellan fastigheter – inte personer

Publicerad 2019-01-29

"Vi är intresserade av att köpa en fastighet där grannfastigheten har servitut på en väg i utkanten av fastighetens marker. Nu vill vi veta mer om reglerna kring servitut; vem ansvarar till exempel för underhåll av vägen?"

Ett servitut ger en fastighet (den härskande fastigheten) rätt att utnyttja en annan fastighet (den tjänande fastigheten). Ett servitut gäller mellan fastigheter – i det här fallet handlar det om rätten att ta vägen över grannfastigheten.

Det finns två typer av servitut; avtalsservitut och officialservitut.

Avtalsservitutet bildas genom privata avtal mellan två fastighetsägare – och en förutsättning är att alla parter är överens. Vanligtvis skrivs servitutet in i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

Officialservitut, gäller också mellan fastigheter, men bildas av myndighet, i regel Lantmäteriet. Servitutet skrivs in i fastighetsregistret och gäller i princip för all framtid. Det är oberoende av framtida ägarskiften. Officialservitut kan inrättas trots att alla parter inte är överens – och är också ett juridiskt sett hållbarare servitut.

I det här fallet ger alltså servitutet din granne rätt att åka på vägen. Normalt regleras varken ansvaret eller kostnaderna för reparationer och underhåll. Vad servitutet faktiskt omfattar framgår av antingen avtalet eller förrättningshandlingarna.

Ett annat begrepp man kan stöta på i dessa sammanhang är nyttjanderätt. Till skillnad från servitut är det knutet till en person och inte en fastighet. Nyttjanderätten ger en person rätt att använda någon annans fastighet under en viss tid.

Skötsel och underhåll av väg

Det är inte ovanligt att man reglerar skötsel och underhåll av en väg genom att bilda en gemensamhetsanläggning. Alla som nyttjar vägen får ett andelstal efter vilket de ska betala sin del av de gemensamma kostnaderna, som till exempel snöröjning.

September 2012

Text: Agneta Eriksson, marknadschef Lantmäteriet