Äldre död ved

​Torrträd och högstubbar

Alla torrträd och högstubbar äldre än ett år klassas som äldre död ved och ska lämnas.

I avsatta områden och andra områden med höga naturvärden lämnas all död ved (även ved som varit död kortare tid än ett år). Om den som utför arbete på en avverkningstrakt bedömer att risken för personskada är stor, kan en del torrträd kapas som högstubbe alternativt fällas ner som liggande död ved. Vid extremt stor ansamling av äldre död ved kan viss volym tas ut, för att inte försvåra kommande åtgärder för mycket. Detta får endast ske efter dispens från Sydveds certifieringsorgan.

Uggla på högstubbe

Lågor

En låga är en trädstam från ett dött träd som fallit till marken för mer än ett år sedan. De grövre (>15 cm i brösthöjd) lämnas vid avverkning och skonas så långt möjligt vid körning och markberedning. Där koncentrationer av lågor förekommer är det lämpligt att kombinera hänsynen med levande träd.

Naturvårdsnytta

En mycket stor del av skogens biologiska mångfald är knuten till död ved, antingen som omkullfallna träd (lågor) eller stående döda träd. Cirka 40 procent av de rödlistade skogsarterna har en koppling till död ved. Att spara död ved i olika former är därför en av de effektivaste naturvårdsåtgärderna som kan göras.

Många ”dödvedslevande” arter är beroende av ett visst nedbrytningsstadium, och ersätts med tiden av andra arter som är bättre anpassade för senare nedbrytningsstadier. Därför är det viktigt att det finns kontinuerlig tillgång till död ved i olika nedbrytningsfaser.

Solexponerad, nyligen döda tallar vars glansbark angripits av mindre märgborre, hyser ofta många andra naturvårdsintressanta vedskalbaggar. Grova granlågor i fuktiga lägen är extra viktigt och hyser ofta en särskilt artrik flora av mossor men även många vedsvampar.

En mossart som ibland påträffas på grova gran- och tallågor i fuktiga lägen är vedtrappmossan. Den trivs på lågor i medelnedbrutet stadium, där barken börjat spricka upp men där veden fortfarande är relativt hård.

Arten är känslig för uttorkning och behöver för sin överlevnad en stabil fuktig miljö i form av större hänsynsytor.