I Skandinavien dricker vi mest kaffe i världen per invånare. I Sverige dricker vi 3,3 koppar kaffe per dag. Det kaffe vi dricker är ofta en blandning av 8-10 sorters kaffebönor.

I Skandinavien dricker vi mest kaffe i världen per invånare. I Sverige dricker vi 3,3 koppar kaffe per dag. Det kaffe vi dricker är ofta en blandning av 8-10 sorters kaffebönor.

Inspiration / Kultur och tradition

En älskad böna som rest lång väg

Kaffe är en dryck som vi svenskar verkligen älskar. Kaffebönorna odlade på en bergssluttning i Brasilien har gjort en lång resa innan de till sist hamnade i din kaffekopp. Följ med hela vägen!

Kaffe kommer från en trädliknande buske som har djupgröna, glänsande blad som hänger i rader på långa tunna grenar. Ett kaffeträd som växer vilt kan bli upp till tio meter högt, men när man odlar kaffe beskär man i regel trädet till två till fyra meters höjd. Då blir det både bättre plockhöjd och större skörd.

Trivs bäst högt över havet

Kaffeträdet, som ursprungligen kommer från Etiopien, är känsligt för kyla och odlas bäst i ett varmt och jämnt klimat. Trädet trivs bäst på mark som ligger på hela 500-1200 meter över havet; det finaste kaffet kommer från odlingar som ligger högre än 700 meter över havet. Höjden gör att bönorna mognar långsamt och hinner utveckla en fin arom. Jorden ska vara lerrik och välfuktad, men väl dränerad. Den lämpligaste jorden är den röda förvittringsjorden som finns bland annat i Brasilien. Brasilien är också den största kaffeproducenten i världen. De flesta av världens kaffeodlare är småbönder, men det finns också större plantager.

Bär röda som körsbär

Trädet blommar efter tre år och sen tar det åtta, nio månader för bären att mogna. Bären är röda – stora som körsbär – och har ett saftigt fruktkött. I bären ligger en eller två grågröna kaffebönor.

Omogna, mogna och övermogna frukter sitter blandat tätt intill varandra på grenarna. För att endast välja de mogna bären skördar man för hand, men det förekommer även maskinell plockning. När bären är skördade skalar man bort fruktköttet och hinnorna för att få fram bönorna. Ett kaffeträd ger bäst skörd efter sju till åtta år och den normala livslängden är 20 år.

Rostning tar fram smaken

Råkaffet lagras torrt och svalt innan det skeppas i väg i containrar till rosterier och importörer över hela världen. På rosteriet vägs och kontrolleras kaffet. Sedan rensar man det från till exempel stenar och kvistar och transporterar det till en silo för lagring i väntan på att det ska användas i en kaffeblandning.

För att smaken ska komma fram måste kaffebönorna rostas. Vid rostningen frigörs ämnen som ger kaffet dess arom och smak, samtidigt som vattnet avdunstas. När rostningen är godkänd maler man kaffet i olika kornstorlekar.

Till exempel har kokkaffe den grövsta storleken och espresso den minsta.

Blandning av bönor

Det kaffe vi dricker är ofta en blandning av åtta till tio sorters kaffebönor. Smakegenskaperna hos kaffet kan ändra sig från skörd till skörd. Men varierar man blandningarna får man fram samma smak varje gång, trots att en eller ett par kaffesorter har ändrat sig. Till sist vakuumförpackas kaffet så att det håller sig färskt länge.

Och för oss återstår nu bara att inhandla ett paket Gevalia, Zoegas eller kanske Icas eget kaffe och koka en egen kopp med varmt och välsmakande kaffe gjort på bönor som har rest långväga över länder och hav.

Kaffedrinkar

Café au lait
Lika delar kaffe och varm mjölk.

Caffè corretto
Espresso med lite sprit, t ex grappa.

Caffè latte
1/3 espresso, 2/3 ångad mjölk, lite eller inget skum.

Caffè freddo
Kallt starkt kaffe med socker.

Caffè macchiato
Kaffe "fläckat" med lite mjölk.

Cappuccino
Lika delar espressokaffe, ångad mjölk och mjölkskum.

Espresso
Liten mängd (2-4 cl) mörkt fylligt kaffe täckt av ett fast skum.

Frappé di caffè
Ett slags espressomilkshake, eventuellt med grädde och/eller glass.

    Kort om kaffe

    • Vi skandinaver dricker mest kaffe i hela världen om man räknar per invånare. I Sverige dricker vi 153 liter per år och invånare, det vill säga 3,3 koppar kaffe per dag.
    • Nästan hälften av allt kaffe som Sverige importerar kommer från Brasilien.
    • Säkert vet man att kaffet kom till Sverige år 1685. Karl XII var den som satte fart på kaffedrickande i Sverige – under sina tidigare år i Turkiet upptäckte han drycken. I mitten av 1800-talet började kaffet vinna allt mer mark från brännvinet.
Text: Annsofie Öhman