Drömmen om att köpa en gård med skog

​Varje sommar spenderar jag några dagar hos moster och morbror. Det har jag gjort sedan jag var mycket liten så det har blivit uppåt 40 somrar nu.

Moster och morbror bor på gård. Med skog. En sjö. Några får. Båda har under sin yrkeskarriär haft jobb inne i stan. Teoretiska jobb. Akademiska om det ska låta riktigt fint.

Gården har varit lungan, oasen, lugnet. Men också platsen för fysiskt arbete. Morbror jobbar några timmar i skrivarstugan. För att avbryta, dricka en kopp kaffe och så göra några timmar i skogen.

Med röjsågen, motorsågen eller skogsbruksplanen. Lyfta lite sten där, köra lite hö där. Hugga lite ved där. Och så tillbaka till hjärnjympan i skrivarstugan. I någon slags harmonisk balans. Varje gång jag åker hem till mitt hus i stan igen efter det där sommarbesöket tänker jag samma sak: Vi måste köpa gård. Med skog. En sjö. Några får.

Besöken på visningar visar ju att jag är långt ifrån ensam om drömmen. Detta fick jag ytterligare bekräftat när jag på Elmia Wood intervjuade en bankman. Han hade identifierat en ny grön våg: Stadslevande kontorsmänniskor, runt 40, utan direkt skoglig koppling som knappt äger ett par stövlar. Inga familjegårdar, inga skogar att ta över. Familjer som när barnen nått skolåldern vill leva ut gårdsdrömmen. Inte för det ekonomiska – arbetet kommer fortfarande ske i stan och de eventuella intäkterna från skogen är bara en sidoinkomst.

En helt grön, i aspekten nybörjargrön, skogsägargrupp. Vad kommer den här målgruppen att kräva av sin skogliga rådgivare? frågade jag bankmannen.

– Att bli tagna på allvar trots att man inte kan så mycket och bara har små fastigheter. Köpa skog hit och dit i alla ära, men för den här generationen måste det kännas bra i magen. Förtroende och trygghet.

Jag funderar på det där när jag rullar hemåt stan igen. Kanske är det också därför vi i min familj drömmer om den där gården, skogen, sjön och några får. Trygghet har ju moster och morbrors gård symboliserat för mig sedan barnsben. Givetvis i starkt romantiska utdrag som ögonblicken vid solnedgången vid sjön. Men också utmaningarna som gården kan kräva en kall, regnig novembermorgon.

Sneakers ibland. Stövlar ibland. Balansen mellan skogens långsiktighet, och stadens och samhällets snabba svängningar.