Senaste forskningen: Därför mår vi bra av skogen

Kanske känner du doften av granskog, ser solen sippra fram genom bladverket eller hör ett svagt ljud av en hackspetts trumning mot en stam när du är ute i din skog.

– I skogen får vi lagom mycket stimuli. Din hjärna registrerar dofter och olika ljud i skogen som kan skapa lugn. Naturliga miljöer är vilsamma, säger Ann Dolling som är forskare på enheten för skog och hälsa på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Luleå.

Många intryck i stadsmiljöer

Det är bara de senaste århundradena som människor bott i städer, tidigare hade alla nära till naturen.

– Att vistas i en stad, sitta vid en dator eller köra en bil gör att vi hela tiden måste vara alerta och fatta beslut. Vi får väldigt mycket intryck. Det är utmattande och vi får inte den tid till återhämtning som vi behöver, säger Ann.

När människor använder en riktad uppmärksamhet som tar mycket energi utan återhämtning kan konsekvensen bli utmattning. Ann Dolling och hennes kollegor har tittat på hur människor med utmattningsdepression påverkas av att vistas i skogen.

– Blodtrycket går ned jämfört med när de vistas i stan och sinnestämningen blir lugnare. Att besöka skogen med jämna mellanrum kan både förbättra humöret och minska ångest för personer med utmattningssyndrom, berättar Ann.

Sinnesstämningen ökar hos personer med utmattningssyndrom direkt efter ett skogsbesök och den positiva effekten kan finnas kvar så länge som tre månader.

Kortisolet minskar

Det finns flera anledningar till varför vi mår bra av att vara i skogen. Skogen bjuder på en variationsrik miljö som väcker lagom mycket uppmärksamhet genom våra olika sinnen.

En japansk studie visar att kortisol, det hormon som utsöndras vid stress, minskar när man är i skogen jämfört med i stan. Forskare har också kommit fram till att välmående och känsla av anknytning, närhet och tillhörighet är större i mer naturliga omgivningar än i miljöer som är tillrättalagda och bebyggda.

Alla sinnesintryck i stadsmiljöer ger många olika sinnesintryck som kan skapa mental trötthet. Våra hjärnor är mer skapta för att leva på savannen. Vi mår bra av att vistas i miljöer där det finns resurser för vår överlevnad såsom vatten, mat och skydd. Och det spelar faktiskt roll hur skogen ser ut. Ann och hennes kollegor har gjort studier där utmattningsdeprimerade personer fick vara ute i skogen med jämna mellanrum under en period på tre månader. De fick själva välja vilken miljö de ville vistas i. Här visade det sig att deltagarna föredrog öppna skogsmiljöer med rymd och vy: skogen vid sjön var mest populär, följd av tallskogen.

Det var inte många som valde den mörka granskogen, de flesta ville sitta i en miljö där de hade skogen som ett skydd i ryggen, men ett lite mer öppet landskap framför sig. Det kunde handla om en sjö eller en myr till exempel.

– Att ha öppet framför sig skapar en översikt, som människor mår bra av, säger Ann.

Hur kan skogsägare bidra till miljöer som är bra för välbefinnandet?
– Jobba med variation i landskapet. Blanda olika trädslag och träd i olika åldrar. Spara gärna några äldre träd. En skog där det kommer in ljus är mer positiv för återhämtningen än en mörk skog. Satsa gärna därför också på lövträd, ha lite avstånd mellan träden och skapa gärna små gläntor.

Hur länge behöver man vara ute i skogen för att få effekt för välbefinnandet?
– Mellan 45 minuter och två timmar kan vara lämpligt. Men för att få själva återhämtningen handlar det inte om att vara ute med röjsågen eller att vara ute och springa, även om det kan också vara positivt för välbefinnandet. För den psykiska återhämtningen är det viktigt att fokusera på att vara här och nu och registrera vad du hör och ser, det handlar om mindfulness helt enkelt.

Grönområden viktiga i stadsplanering

Träd och parker blir allt viktigare i stadsplaneringen. Närhet är en förutsättning för att människor ska besöka naturpräglade områden. Forskning visar att unga som har tillgång till vardagsnära natur rör sig mer än andra, något som leder till bättre hälsa både psykiskt och fysiskt.

– Det är oerhört viktigt att satsa på tätortsnära skog, så att alla människor enkelt kan komma ut i skogen, säger Ann Dolling.

Internationell forskning visar att ett grönområde behöver vara minst en hektar för att ge effekt på återhämtningen. Ju mer grönyta desto bättre livskvalitet visade en stor studie där forskare tittade på livskvaliteten hos invånare i 51 europeiska städer. Särskilt viktiga var grönytorna i de stadsområden där invånarna hade lägre inkomster.

– Naturen kommer alltid vara viktig för oss människor och de senaste åren har vi blivit bättre på att se till att spara natur även i städerna, säger Ann.

Skog, trädgårdar och natur har visat sig ge gynnsamma effekter vid rehabilitering efter sjukdomar och svåra skador. Kvinnor som har haft gynekologisk cancer i Skåne har som en del i rehabiliteringen fått vistas med andra patienter i skogen regelbundet.

– De preliminära resultaten visar att skogsbesöken varit positiva för rehabiliteringen. Både att bara vara i skogen, utan krav och att träffa andra i samma situation, berättar Ann Dolling.

Även virtuell skog ger effekt

Flera länder i östra Asien ligger långt före Skandinavien när det gäller att avsätta skog för bättre mänsklig hälsa.

I Japan har man till exempel över 60 certifierade terapiskogsområden och ett tusental så kallade rekreationsskogar spridda över hela landet. Japaner ordineras så kallade skogsbad mot stress och depressioner. Det handlar om att vistas i skogen och jobba med en medveten närvaro. Det finns också studier som visar på att naturljud som vågskvalp och fågelsång bidrar till ett lugn och att dofter från bland annat barrträd kan öka känslan av närvaro och bidra till mental återhämtning hos personer med diagnosen utmattningssyndrom.

– Vi jobbar i ett spännande forskningsprojekt med personer som inte har möjlighet att ta sig ut i naturen. Det kan exempelvis handla om funktionshindrade personer eller personer inlagda på sjukhus. De använder virtuella 3D-glasögon och får uppleva skogen digitalt. Även om det inte ger samma effekt som när man vistas i riktig natur, kan bilder på skog och dofter faktiskt ha positiva effekter på välmåendet, säger Ann.

Naturhälsa genom historien

Att naturen kan ge läkning är inget nytt. Den grekiske läkaren Hippokrates drev ett sjukhus med trädgård på ön Kos så långt tillbaka som 400 år före Kristus. Han ordinerade trädgårdsvistelser och promenader i skogen till sina patienter.

I slutet av 1980-talet publicerade miljöpsykologen Roger Ulrich flera studier om natur och hälsa. han visade bland annat att nyopererade patienter som hade utsikt från sjukhusrummet mot grönska återhämtade sig snabbare än de som hade utsikt mot en tegelvägg.

Sedan 2000-talet har vårt samhälle blivit digitalt och vi tillbringar alltmer tid framför en skärm, något som inte våra hjärnor är skapade för.

– Samhället har förändrats på ett sätt som gör att vi sitter still mycket mer, hanterar mycket information och bor och vistas i miljöer som ställer höga krav på vår uppmärksamhet, säger Ann Dolling.

Allt fler lider av psykisk ohälsa och intresset ökar för hur naturen kan hjälpa oss:
– För 20 år sedan ansågs det som lite flummigt med exempelvis rehabilitering i naturen, men nu har det skett en förändring. Allt fler forskar om detta ämne och det finns en större förståelse för vilken nytta naturen har, avslutar Ann Dolling