Nygallrat för nästa generation

– Jag har ingen skoglig bakgrund men började jaga i vuxen ålder. Det har lett till att jag och döttrarna har varit ute mycket i skog- och mark. Med tiden föddes tanken på att själv äga skog, berättar Sven som i dag förvaltar flera fastigheter där han familjen får utlopp för det gemensamma jakt- och friluftsintresset.

Sven och döttrarna Ellen och Lisa hjälps åt att planera insatserna och gör även en del jobb själva.

– Jag har ingen skoglig utbildning men jag tycker att det är jätteroligt att lära mig, och lyssnar gärna på olika ståndpunkter i ett försök att bilda mig en egen uppfattning. Eftersom det här är en fastighet som vi har köpt nyligen, har vi inte själva haft möjligheten att sätta vår prägel från början. Gallringsbestånden är föryngrade enligt ett traditionellt produktionsperspektiv och det är något som vi får förhålla oss till när vi gör våra insatser. Men vi har inställningen att vi inte bara vill fokusera på maximal avkastning. Skogen ska vara trevlig att gå runt i också, ler Sven som får medhåll av Ellen:

– Vi älskar att vara ute i skogen på helgerna och jaga eller bara vara. Det ska fortfarande kännas som en "svampskog", det är viktigt för oss, förklarar Ellen som tillsammans med sin syster också gör visst röjningsarbete:

– Ibland brukar vi göra en del förröjning – dock inte i samband med den här gallringen. Dessutom har vi lagt en hel del jobb på att röja bort barrträden utmed vägarna och gynna lövet. Det blir ljusare och vackrare men är också ett bra sätt att bidra till vägunderhållet, säger Ellen.

Sven jobbar inte själv i skogen men svarar för just väghållningen med släntklippare och vägsladd.

Lägger grunden för framtiden

Totalt är det cirka 15 hektar som har gallrats, och insatsen har omfattat såväl första- som andragallringar samt en mossgallring.

Då gallringen gjordes precis i övergången mellan sommar och höst var drivningsförhållanden perfekta. Hos familjen Skagerberg är det Sydvedare Eddie Nilsson och entreprenör Torgny Henriksson på Sydgallringar som har förtroendet.

– I förstagallringarna har vi gjort vad jag brukar kalla en "fri gallring" där vi har fokuserat på att dana beståndets kvalitet för framtiden. Förväxande träd har plockats bort och vi har gallrat i alla höjdskikt, vilket innebär att vi även tar bort högre träd av dålig kvalitet med strategin att bygga kvalitet för framtiden. Vissa av bestånden har krävt förröjning, som har gjorts av en av våra underentreprenörer, berättar Eddie Nilsson.

I förstagallringarna har också Torgny Henriksson haft förutsättningarna att skapa ett optimalt utformat nät med bas- och stickvägar som effektiviserar arbete och resultat vid framtida insatser.

– Vi har lagt stort fokus på att risa väl och skapa tjocka risbäddar som skydd för rötter och rothalsar. Det är extra viktigt just vid förstagallringar och är något som skogsägaren kommer att ha nytta av under hela omloppstiden, eftersom risken för skador och rotröta minskar, säger Torgny.

Pigga toppskott

– I andragallringarna har vi ‹städat› upp och vitaliserat bestånden genom att fokusera på kvalitet. En klassisk låggallring där vi har lämnat de bästa stammarna. De här bestånden hade goda förutsättningar och jag tycker att vi har fått ett väldigt fint resultat. Det syns på de pigga toppskotten att träden växer på fint, trots att sommaren har varit torr. Nu är det upp till Sven, Ellen och Lisa att bestämma hur de vill göra i nästa steg.

Då man kommit in i gallringsprogrammet lite sent har vi fått vara lite försiktiga i gallringsuttaget. Beståndet är fortfarande relativt stamtätt, men börjar bli för högt för att man ska våga gallra en gång till. Att gallra skog som är över 20 meter hög innebär större risk för stormskador. Så alternativen här är att gallra det en gång till, med vetskapen om en ökad stormskaderisk eller låta det stå tätare fram till föryngringsavverkning vid 60–65 års ålder, förklarar Torgny.

Hur det blir återstår att se, så långt har ingen av dem tänkt.

– Det är ett beslut vi får ta senare, konstaterar Sven:

Vårt övergripande mål är välskötta och trevliga skogar där vi tar tillvara naturvärdena. Det känns också bra att veta att den skogsråvara som gallrats här levereras till Stora Enso i Hyltebruk där den bland annat kan användas till nya biokompositmaterial. Vi människor kan inte fortsätta på det här sättet, suckar Sven och håller fram Enoks mellanmål – en förpackning bestående av aluminium och plast – som exempel.

– Den här borde vi nog inte ha köpt, egentligen…

Gallra när skogen kräver

En skicklig entreprenör och goda marknadsförutsättningar har gjort att även förstagallringarna har resulterat i ett trevligt netto, konstaterar Eddie Nilsson.

– Men vid förstagallringen får man inte bygga tillfället på att man ska pricka de bästa priserna. Man måste gallra när skogen kräver det. Det är en skogsvårdsåtgärd, poängterar Eddie som menar att man däremot i andragallringen har lite större möjligheter att ta tillvara de tillfällen som en god konjunktur bjuder.

– Men mitt bästa råd till skogsägaren är att gå ut och se över gallringsbehovet i sina bestånd varje år. Första året man är ute så kanske man kommer fram till att det inte är dags än. Hoppar man då över att kolla år två, så kan det plötsligt vara hög tid när man kommer tillbaka år tre. Det går fort i skogen!

Gallringsskogarna kring Stora Kroksjön bjuder på vackra scenierier. Förstagallringarna har gjorts i precis rätt tid och är grundad på skogens behov. Insatserna fokuserar på kvalitet - med avsikt att bygga framtida värden. Krokbäcken skär genom fastigheten och i samband med gallringen har även tagits hänsyn till de kulturlämningar som finns utmed bäcken i form av ett gammalt kvarnfall. I förstagallringarna har entreprenören skapat ett nät med bas- och stickvägar som kommer att effektivisera arbete i framtiden. Tjocka risbäddar skyddar rötter och rothalsar och minskar risken för skador och röta under hela omloppstiden.

September 2018