Lövkvistbock

Lövkvistbock

Uttag av grot

​Efter föryngringsavverkning med uttag av grot (grenar och toppar) bör merparten av barren lämnas kvar. All död ved (äldre än ett år) ska lämnas kvar på hygget.

Den vid avverkningen lämnade hänsynen får inte skadas eller tas ut. Vältor med grot som innehåller grönt material ska inte placeras i direkt anslutning till ett vattendrag. Vid uttag av grot ska minst två grövre toppar (större än 10 cm i diamater) av tall och löv per hektar lämnas, om dessa trädslag avverkas.

Markskador ska alltid, så långt möjligt, undvikas. Särskilt viktigt är det att inte orsaka slamtransport ut i vattendrag och att inte orsaka körskador i befintlig miljö.

Naturvårdsnytta

Vissa sortiment av grot som lämnas efter avverkning kan gynna många ovanliga insekter och därför kan det vara bra att lämna en vissa andel på hygget efter åtgärd.

Särskilt på trakter där lövträdsgrot tas ut bör vissa anpassningar ske. Vältor med grot attraherar ofta vedlevande insekter som lägger ägg i högarna. Detta kan utgöra ett problem om grothögar flisas under eller strax efter sommaren.

Om möjligt bör därför lövträdsgrot hämtas och flisas före lövsprickningen. Om flisning sker under sommaren eller hösten kan den översta delen av grothögen, där de flesta vedlevande insekter finns, lämnas kvar som en så kallad ”faunadepå”.

Alternativt tillskapas ett par så kallade ”hänsynshögar”/”naturvårdshögar” av i första hand ädellövträd, asp, ek och hassel redan på hygget när grothögarna skapas. När ”produktionshögar” skapas av grot från flera trädslag bör lövgroten läggas underst så att dessa inte värms upp och kan attrahera vedinsekter.

Larverna till flera arter skalbaggar såsom exempelvis rödhjon och smalbandad ekbarkbock utvecklas och lever i klena grenar av ek.