Därför mår vi bra av skogen

Att promenera i en skog som doftar mossa och se solglimtar som smyger sig fram genom ett grönt bladverk, jämfört med att promenera vid en trafikerad bilväg i en storstad, gör större skillnad för oss människor än vad vi tidigare kanske har trott.

– I våra studier har vi jämfört vilken inverkan naturmiljöer har, jämfört med urbana miljöer och vi har kunnat se att naturen är en viktig resurs för mental återhämtning. I stadsmiljön är det som regel mycket olika sinnesintryck att hantera, sortera, agera på eller försöka filtrera bort. Detta är mentalt krävande och kan göra att man blir mentalt trött. Naturliga miljöer å andra sidan innebär sinnesintryck som är mer vilsamma, mindre krävande och kan öka mental återhämtning, prestation och välmående, säger Cecilia Stenfors, forskare vid Stockholms universitet, Karolinska institutet och University of Chicago.

I ett tomt rum, med mycket begränsade sinnesintryck, finns risken att man börjar oroa sig för saker och tankarna börjar snurra. Naturliga miljöer kan istället ge oss behagliga sinnesintryck som milt fångar vår uppmärksamhet och får oss att ta ett steg tillbaka och få perspektiv.

– Många upplever idag att de har mycket olika krav i sin vardag och kan känna sig stressade av detta. I olika studier har vi sett att vistas ute i naturen istället kan göra att man känner sig mer avslappnad, mindre stressad och får lägre blodtryck. Positiva känslor kan öka, medan negativa känslor och ältande tankar kan minska, säger Cecilia Stenfors.

Flera teorier om varför vi mår så bra i naturen handlar om att det finns evolutionära skäl till det. Att vi trivs i miljöer där det finns resurser för vår överlevnad, med biologisk mångfald, där det finns vatten, mat och skydd.

– Naturen kan också göra att vi intar ett större perspektiv. Vi fokuserar mindre på oss själva och ser mer till ett större sammanhang.

– I dagens samhälle kan det lätt bli ett stort fokus på materiell framgång och konsumtion och vi matas på olika sätt med budskap om hur vi ska vara och vad vi ska köpa. I naturen kan istället andra värden i livet triggas och komma mer i fokus, säger Cecilia Stenfors.

Hett i Japan med skogsbad mot depression

I Japan har man forskat mycket kring naturens påverkan på vår hälsa. Där har man kommit fram till att trädens ämnen aktiverar celler i vårt immunsystem och att vistelser i skogen på så sätt förebygger sjukdomar.

Japaner ordineras "skogsbad" mot stress och depressioner, vilket innebär en typ av mindfulness i skogen för att stärka immunförsvaret. En annan japansk studie visar att kortisol, det hormon som utsöndras vid stress minskar när man är i skogen, jämfört med när man befinner sig i en stadsmiljö.

I tyska studier har man sett att amygdala, det området i hjärnan som signalerar fara och stress, aktiveras mer i en stressfylld situation om man är uppväxt i en stad än och man bor på landet. En hyperaktiv amygdala gör oss mer mottagliga för ångest och depression, vilket också är vanligare hos människor i
storstäder.

Forskning visar med andra ord på många positiva effekter med att vistas i naturmiljöer.

Men räcker det att titta på naturen för att få effekt?
Studier har visat att sjukhuspatienter tillfrisknar snabbare om de har utsikt mot en park eller träd, än om har en vägg utanför fönstret.

– Forskningen visar också att bilder på och ljud från naturmiljöer faktiskt kan ha positiva effekter, men den största positiva effekten får man om man vistas ute i riktig natur, säger Cecilia Stenfors.

Frågan är då hur länge man behöver vara i naturen för att det ska ge effekt?
– Längre stunder i en mer naturlig miljö verkar vara bättre, men korta exponeringar kan faktiskt också ge positiva effekter, säger Cecilia Stenfors.

Hur kan man då dra nytta av forskningsresultaten i samhället?
– Många har en krävande tillvaro och ett stressigt liv. Naturen kan vara en viktig källa till återhämtning, energi och inspiration, som kan lätta mental trötthet och stress, och göra det lättare att tänka klart. Ännu har vi inte skogspromenader på recept, men ju mer vi forskar i ämnet desto mer tror jag att vi närmar oss det.

– Vi behöver också se till att det finns närhet till naturliga miljöer där människor lever och arbetar, i våra städer. Exempelvis träd och parker är oerhört viktiga. Det bör alltid finnas med i stadsplaneringen.

Skogen återhämtande i sig

Hur kan man tänka som skogsägare för att bidra till de här miljöerna?
– En skog, där det kommer in ljus och där det finns en blandning mellan trädens ålder och art (blandning av löv och barr) har mer positiva effekter på återhämtning och är mera tilltalande att vistas i än en mörk skog. Ett tips är att ha ett blandat bestånd, ha gärna lövträd i din skog, säger Cecilia Stenfors.

För skogsägare kan skogen också vara det dåliga samvetet. Kan tiden i skogen ändå ge en avstressande effekt för skogsägaren?
– Om miljön är kopplad till krav kan det komma upp tankar kring vad man borde göra. Samtidigt är skogen och den naturliga miljön ofta återhämtande i sig. Visst kan man också söka sig till en annan naturlig miljö, som ett naturreservat eller en skog som man inte äger själv.

– Om du upplever att kravfyllda tankar är ett problem så kan en strategi vara att avsätta tio minuter på att tänka på vad du borde göra. Det skriver du ned i mobilen eller på en lapp och det kan göra det lättare att släppa det resten av promenaden. Det handlar mycket om strategier och mental träning, att själv styra vad stunden här och nu ska handla om.

– I vardagen kan du också tänka på att ta den väg, där det är mest vegetation när du ska någonstans och ta gärna cykeln i stället för bilen, när det går. Om du vill ha en paus från krav försök att vara här och nu, fokusera på detaljer i omgivning, insup dofterna, titta på bladen och försök vara i stunden. Det kan vara ett sätt att öka välbefinnande och mental prestation.