Varje gång som bröderna Johansson kom ut på gårdsplanen och tittade ut över ägorna så skavde det lite. Gården i Grimmered utanför Sätila är högt och vackert belägen och gårdscentrum sluttar i terrasser ner mot de öppna åkrarna och byvägen. Men precis utanför grindstolpen, till vänster om vägen, låg den gamla ekdungen som ett dåligt samvete. Eller liten och liten, totalt handlar det om tre hektar ekskog i ett gammalt odlingslandskap som bryts upp av små åkerlyckor och stenmurar.
– Det var rätt igenvuxet, granen stod överallt och ska vi vara ärliga så har nog ingen varit inne och jobbat i det på riktigt sedan vi var barn, funderar Stig Johansson och tittar frågande på sin bror. Stig och Ingvar har ägt fastigheten tillsammans sedan tidigt 1990-tal då de tog över den av sina föräldrar.
– Nej det stämmer nog. Jag minns att pappa brukade hugga och köra ut enstaka träd med hästen. Ett och annat vindfälle har vi väl tagit hand om också genom åren men det finns ju gränser för hur mycket ved som man behöver, resonerar Ingvar.
Granen tog över
Med åren har granen trängt sig in i det hundraåriga ekbeståndet och sakta men säkert tagit kommandot.
– Det var jättemycket gran, man såg knappt eken, och fläckvis hade granen tagit över helt. Det är bördiga marker här, så det växer fort, berättar Johan Halldén som är bröderna Johanssons Sydvedare. Planen var enkel. Gynna lövet genom att hugga bort granen helt och hållet och gallra ur ekarna. De bästa stammarna sparades och ställdes isär för att gynna fortsatt tillväxt.
– På de ställen där det bara stod gran upplever man det naturligtvis som lite luckigt, men det kommer att justera sig själv när den naturliga föryngringen av ek kommer igång, resonerar Johan som gör bedömningen att det är aktuellt med åtminstone en ljushuggning om ett tiotal år innan det är dags för föryngringsavverkning:
– Det beror lite på hur beståndet utvecklas, men en omloppstid på 120 år får man räkna med på ek.