Aktuellt / Senaste nytt

Arterna som gömmer sig i din skog

Publicerad 2024-03-22

Visste du att mykorhizzasvampar hjälper träden i skogen att växa mer och att ovanliga hackspettar hittar föda i död ved? Din skog är ett ekosystem, fyllt med spännande arter som samarbetar.

Växter, lavar, småkryp, svampar och gamla stubbar. De är alla viktiga på olika sätt.

– En skog är ett ekosystem i sig, en stor osynlig väv av pågående samarbeten mellan hundra- eller tusentals arter och deras livsmiljö, berättar Lina Lejonberg, naturvärdesspecialist på Stora Enso Skog.

– Ta en tall till exempel. Tallen kan bli så gammal som 1 000 år i säregna fall. Sedan, efter sin död, kan den ändå fortsätta stå upp i flera hundra år och därefter fortsätta sin tillvaro som fallen låga i ytterligare flera hundra år.

Under alla dessa århundraden är tallen i sin tur både livsmiljö och samarbetspartner för oräkneliga andra arter och livsformer. Först som levande och sedan som död. I efterlivet blir den på ett sätt ännu mer full av liv än när den levde, konstaterar Lina.

Låt silverstubben stå kvar

Förr i tiden, när återkommande skogsbränder var en naturlig del av skogens liv, fanns det många träd som hade blivit skadade av bränder. Träden fick ett tätvuxet och kåd-impregnerat virke av en kvalitet som knappt finns att se i skogarna idag, utom i form av gamla silverstubbar som skimrar mellan träden i en del skogar. Silverstubbarna är livsviktiga för alla de arter som behöver den sortens död ved för sin överlevnad.

Ett annat exempel är den ovanliga vitryggiga hackspetten som hackar ut sina bohål och hittar föda i stående döda lövträd. Den älskar larver och vedlevande insekter och är beroende av lövträdsrika skogar med mycket död lövved, på samma sätt som 200 andra hotade och känsliga lövskogsarter är.

– Så har du silverstubbar eller gammal död ved i din skog, låt de gärna stå kvar, föreslår Lina.

Mosippan gillar bränder

Mosippan (även kallad Lady of the Snow) är en ovanlig blomma som trivs på sandmarker i torra tallskogar som tidigare präglats av bränder. Den är känslig för konkurrens från andra växter så när ris och annat brinner får mosippan fritt spelutrymme att växa.

– Om du har lyckan att skönja en mosippa i din skog kan du som inte har möjlighet att naturvårdsbränna, rensa bort vegetation runt blomman för att minska konkurrensen från andra växter, säger Lina.

Raggbocken är skogens längsta långhorning.
Foto: Shutterstock

Raggbocken är skogens längsta långhorning. Foto: Shutterstock

Mosippan är en ovanlig blomma som trivs
på sandmarker i torra tallskogar som tidigare
präglats av bränder. Foto: Lasse Arvidson

Mosippan är en ovanlig blomma som trivs på sandmarker i torra tallskogar som tidigare präglats av bränder. Foto: Lasse Arvidson

I din skog finns förhoppningsvis också mycket mykorhizza, svampens rötter som lever i symbios med träden genom sammankopplingar mellan rotsystemen. Svamparna kan frigöra viktiga mineraler och näringsämnen i marken. På så vis vitalitetsgödslar svampen träden och gör att de kan ta upp mer vatten. Träden ger i sin tur svamparna överblivet socker, vilket gör att de kan producera stora fruktkroppar och sprida fler sporer, som blir nya svampar.

– På så sätt bidrar faktiskt mykorhizzasvampen till att din skog växer bättre. Mykorhizzasvampar gynnas av hyggesfritt skogsbruk eller att du lämnar en skärm med äldre träd under längre tid, alternativt att du sparar enskilda evighetsträd eller mindre trädgrupper med gamla träd. Genom de åtgärderna dör inte rotsamarbetet ut, förklarar Lina.

Hänglavar åtråvärda för fåglar

Hänglavar är åtråvärda för många mesfåglar. I lavarna gömmer sig nämligen insekter och småkryp som mesarna äter. De vanligaste hänglavarna i Sverige är tagellavar, skägglavar och garnlav. Tagellavar har mörka barkpigment och är skyddade för starkt solljus och kan trivas i trädtoppar, medan skägglavar och granlav är känsligare och växer längre ned på träden.

Hänglavar är främst förknippade med gammelskog i norra Sverige, men de kan också etablera sig i ny skogom det finns äldre skog i närheten. Klimatet i en flerskiktskog kan gynna lavar. De är inte lika utsatta för väder och vind och samtidigt får de lite solexponering genom luckorna i den brukade skogen.

Det som kallas vitmossa eller fönstermossa och används i adventsljusstakar heter egentligen fönsterlav
och går under samlingsnamnet renlav. Fönsterlaven har fått sitt namn av att den förr sattes i utrymmet mellan ytter- och innanfönster för att samla upp fukt. Den växer på väldigt karg mark där jorden är torr. Renlav är renens viktigaste föda under vintern.

Totalt är de svenska skogarna ett hem för hela 25 000 arter.

– Artrikedomen bidrar till skogens vitalitet. Att ha ett välfungerande ekosystem i sin skog kanske blir allt viktigare för att behålla motståndskraft mot framtida insektseller svampangrepp eller effekter av klimatförändringar, säger Lina.

Granlav

I lavar trivs många insekter. Här syns granlav. Foto: Lasse Arvidson

Silverstubbe

Lämna silverstubbar i din skog. De är livsviktiga för arter som behöver död ved för sin överlevnad. Foto: Lasse Arvidson

Varglav
Foto: Lasse Arvidson

Varglav Foto: Lasse Arvidson

Din skog är ett ekosystem fylld med spännande arter. Var därför inte för noga att städa den! Foto: Stora Enso

Din skog är ett ekosystem fylld med spännande arter. Var därför inte för noga att städa den! Foto: Stora Enso

    Enkla åtgärder för att gynna olika arter och biologisk mångfald!

    1. Grön skogsbruksplan
      – Om du inte redan har en bra översikt över var de högsta naturvärdena och produktionsvärdena i din skog finns kan du skaffa dig en grön skogsbruksplan. Då ser du bland annat vilka områden som har bäst förutsättningar att skötas på ett sätt som gynnar biologisk mångfald.

    2. Ekonomiska stöd att stöd
      För skogsägare som är intresserade av att testa alternativa skötselmetoder eller trädslag eller göra åtgärder som gynnar kultur- och naturvärden i skogen finns också flera ekonomiska
      stöd att söka. Vi kan hjälpa till att förmedla kunskap och kontakter, säger Lina.

    3. Städa ej skogen för noggrannt
      Ett annat tips är att inte vara alltför noggrann med att städa sin skog:
      – Om enstaka träd står och dör eller faller ner på marken måste de inte nödvändigtvis städas bort. Ibland måste du ta bort nyligt döda barrträd för att skydda skogen mot storskaliga
      insektsangrepp. Men vid mindre angrepp kan det vara bra att veta att barkborredödade träd inte behöver utgöra någon risk för skogen; tvärtom kan det efter angreppet vara så att
      barkborrarna har lämnat trädet medan rovinsekter som tar barkborrar finns där istället – då blir det kontraproduktivt att städa bort de träden från skogen.

    4. Låt det finnas en variation
      Om du har en blandning av trädslag i din skog kan du med fördel låta det fortsätta finnas en variation och inte vara alltför nitisk med att städa bort lövträd exempelvis. Det gynnar den biologiska mångfalden, samtidigt som det också sprider riskerna för att skogens produktionsvärden ska komma till skada på olika sätt. God produktion blir hjälpt av bra naturvård!

Text: Sanna Casson