Aspskötsel på Tångerda: Nu är andra generationen på gång

Det är en härlig morgon. Solen speglar sig girigt i Tångerdasjön och grönskan är klar och krispig. Totalt omfattar gården (inkluderat en skogsfastighet en bit söder om Vetlanda) 600 hektar skogsmark.

– Det mesta är grandominerat. Därför känns det så viktigt att kunna blanda upp med andra trädslag. Inte minst närmast gården och miljön kring bostadshusen, säger Elisabeth.

Aspbeståndet omfattar ungefär två hektar. Ett år efter avverkningen påbörjades nästa generation.

– Vi hägnade in området för att förhindra betestrycket från främst älg. Innan växtsäsongen började städade vi också bort grot som fanns kvar, minns Håkan.

En miljon rotskott

Hösten 2008 räknades det in ungefär en miljon rotskott.

– Självföryngringens kraft var givetvis en bidragande orsak till att satsa på asp igen. Sedan är lövskog ett härligt komplement till all barrskog vi har på Småländska höglandet. Tryggheten är också att vi nu har en tydlig kund och efterfrågan på aspkubb till tändsticksfabriken
i Vetlanda.

Ytterligare orsaker är bevarandet av gårdsmiljön.

– Som Elisabeth beskriver vill vi inte ha barrskog så nära inpå gården. Det ska vara en härlig, ljus miljö här. Det känns också spännande med andra generationens hybridasp. Det finns inte så mycket kunskap att luta sig emot. Beståndet känns lite som ett experiment och det triggades vi av. Spännande och utvecklande.

Gilla röjsågen

2012 genomföres första röjningen i det nya beståndet.

– Asparna hade hunnit bli tre, fyra meter höga. Jag var noga med att verkligen välja stammar och städa bort skadade träd eller dubbeltoppar och röjde ner till 2 meters förband. Jag kunde säkert vågat röja till tre eller fyra meters förband.

Men kanske bidrog det täta förbandet till att de helt har stamkvistat sig själva, funderar Håkan. Alla röjningar i beståndet har genomförts på våren innan lövning.

– Stamantalet efter röjning var ner på omkring 2500. Alltså omkring 997500 stammar bortröjda. Året efter, 2013, genomfördes en "underröjning". Rotskotten etablerar sig enormt snabbt. Så för att inte få en ny aspdjungel vill det till att vara med och hålla dem nere. Du måste gilla röjsågen om du ska ha aspbestånd, ler Håkan.

I väntan på andragrallring

2014 var det dags för "riktig" röjning igen.

– Medelstammen var omkring 64 mm och höjden 10–12 meter. Jag har aldrig stamkvistat, det har naturen fixat bra själv. Efter röjningen 2014 röjdes ungefär hälften bort. Kvar cirka 1200 stammar per hektar.

Förstagallringen, som genomfördes med röjsåg, gjordes 2016.

– Jag köpte till en lite kraftigare klinga till röjsågen. Av stammarna blev det massaved, ungefär två klena stockar per träd. Det såg ganska roligt ut på skotare med "pinnstammarna".

Efter gallringen hade beståndet ungefär 550 stammar per hektar. Vid förstagallringen var medelstamdiametern 110 mm och övre höjd 17 meter. Nu är beståndet i tillväxt i väntan på nästa gallring.

– Svårt att säga exakt när den kommer att ske i tid. Men det växer fort. Och den ska göras med maskin och ta bort ungefär hälften av stammarna igen. Som alltid med lövbestånd är det bästa tricket att titta på kronan. Finns det luft, ser du himlen? Om inte är det röjnings- eller gallringsdags.

Fåren bra arbetskamrater

Omloppstiden är ungefär hälften jämfört med gran. Men kräver också en intensiv skötsel.

– Sedan måste du väga in mjuka värden. Motionsfaktorn, det estetiska inslaget för gårdsmiljön,
det underbara i att gå och lyssna på hur asparna sjunger i vinden, säger Håkan.

För att får hjälp med undervegetationen i beståndet har Thuressons testat olika betesdjur i hägnet.

– Det växer otroligt. För att inte behöva röja fl era gånger per år är djur ett bra tips. Vi började testa med kvigor. Det funkade inte alls, de åt allt utom aspskotten. Hästar funkade bättre, men inte helt hundra.

Men så kom fåren…

– Vi köpte tio tackor. De har varit fantastiska arbetskamrater. Betar ner rotskotten och äter upp löven så att rotskotten dör. Håkan tipsar om att var lite vaksam tidigt och sent på säsongen.

– Är fodertillgången begränsad finns risken att de ger sig på stammarna och barken. Men har det kommit igång att växa gör fåren otroliga dagsverken.

Ett annat tips är att skaffa en treuddig klinga till röjsågen.

– En sådan där som används till grovt gräs. Använd den när du ska röja bort oönskade rotskott. Den trasar liksom sönder dem på ett bra sätt och minskar nya uppslag.

Långsiktigheten kittlar

Håkan beskriver själv att han har gått "all in" på aspbeståndet.

– Kanske mer än vad som är nyttigt, haha. Men det är så roligt att lära sig av erfarenheterna. Inte ha ett klart facit utan testa sig fram. Fatta beslut och se vart det leder.

Han har många år som företagsledare i bagaget. Erfarenheterna därifrån ser han som en tillgång i familjens skogsskötselstrategi.

– Erfarenheten från näringslivet är att cyklerna blir kortare. Skogen är så härligt långsiktig, det går inte att skynda på. Facit ges av framtiden om 20–30 år. Här är det inte svart eller vitt. Vi måste ta beslut – baserat på vad vi tror på just nu. Det känns väldigt spännande.

I asphagen borta vid ladan bräker fåren. Solen speglar sig fortsatt girigt i sjön. Ett härligt liv på gården.

Oktober 2018