Bokgallring – ett värdeskapande hantverk

Att se Sydveds manuellhuggare gallra ett skånskt bokbestånd är en upplevelse för livet. Det tycker skogsägare Peter Lundström också som glatt hänger på huggarna och passar på att suga åt sig så mycket intryck och kunskap som han bara kan.

– Att lära sig sköta en bokskog kan man ägna ett helt liv åt, känns det som. Föryngringshuggningen i det här bokbeståndet gjordes 2012. Föryngringen kom snabbt och tätt, det var som en grön matta. Men redan nu har de nya bokplantorna börjat se lite trötta ut. Det går så väldigt fort och jag insåg att det var hög tid att fortsätta utglesningen av bokbeståndet, resonerar Peter när han guidar oss på sin fastighet i utanför Degeberga.

Sent eller ej, den här gallringen – eller ljushuggningen som det heter på bokmål – kommer perfekt efter 2019 som blev ett riktigt ollonår. Föregående års torka har stressat träden en aning och satt full fart på ollonproduktionen. Ljushuggning gör att mer ljus och värme når marken och skapar optimala förhållanden för de små groddplantorna.

Bra läge att gallra bok

– Aktiv bokskogsskötsel utmärks av många och väl utförda gallringar som kan ge avkastning över lång tid. Just nu är det dessutom bra läge eftersom efterfrågan på bokmassaved är god, säger Sydvedare Charlie Persson som ansvarar för just den här ljushuggningen tillsammans med manuellhuggarna Roger Aldenhamn och Johan Nygren.

– Genom att gallra förbättrar man marktillståndet och för över tillväxten på framtidsstammarna. Att en bokskog har varit välgallrad syns på stocken som ska ha breda och regelbundna årsringar, förklarar Charlie.

Men att jämföra med en traditionell grangallring låter sig inte göras – bokens livscykel kräver fler och tätare insatser. Skogsägare med tallskog som använder sig av självföryngring med frötallar kan känna igen sig till viss del.

Föryngring av bok görs genom att man sparar moderträd som producerar ollon. Föryngringen ska sedan komma upp tätt så att beståndet danas med raka och kvistfria stammar av hög kvalitet. När stammarna är tre till fem meter är det dags för en första röjning och efter ytterligare cirka fem år görs en andra röjning.

Innan dess har moderträden successivt avverkats genom flera ljusreglerande gallringar – och det är en sådan som just nu görs på Peter Lundströms fastighet. Därefter gallras beståndet kontinuerligt för att bygga ut bokarnas kronor, med målet att kronan ska omfatta ungefär en tredjedel av trädhöjden.

Känsligt för vind, frost och sol

Ljushuggningen handlar om att få ner ljus och värme till marken för att skapa bra markförhållanden och stimulera tillväxtprocessen, förklarar Roger som är passionerat engagerad i sitt uppdrag.

– Allt handlar om ljus! Bokplantorna älskar ljus, men det får inte vara för lite och inte för mycket. Ska man prata belysningsspråk så vill de inte ha direktljus utan allmänljus. Det skapar man genom att hugga upp så att ljuset kommer ner fläckvis, då kan plantorna njuta av ljuset utan att brännas av solen.

Vid gallringen lyfter vi krontaket upp mot himlen och skapar de där fläckarna. När solen rör sig över himlen en solig dag förflyttar sig ljusfläckarna genom beståndet och detta ger den perfekta förutsättningen för en lyckad föryngring.

Av samma anledning är Roger och Johan försiktiga när de gallrar i brynen.

– Vi öppnar upp lite mer mot norr och öster för att släppa in det lite mildare ljuset, samtidigt som vi låter brynen vara mer slutna mot söder och väster för att undvika det direkta solljuset in på föryngringen. Brynen har också en viktig vindskyddande funktion eftersom de unga bokarna är känsliga mot uttorkning och frost.

Ligger tio år före

Roger och Johan ligger tio år före alla andra. Med varje bok som gallras ut tar de strategiska beslut som kommer att påverka beståndets framtida tillväxt, drivningsförhållanden och skogsägarens ekonomi under lång tid framöver. Om fel träd sparas kan föryngringen få för mycket eller för lite ljus.

– Man måste hela tiden tänka två gallringar framåt. Hur kommer det beslut som jag fattar i dag att påverka beståndet på längre sikt? Men det är också det som gör jobbet så väldigt roligt. Det bästa som finns är att få komma tillbaka till en bokskog fem och tio år senare och se att jag fattade rätt beslut förra och förrförra gången, säger Johan.

Att komma tillbaka och ljushugga vart femte år är en god tumregel.

– Det handlar inte bara om att bokplantorna tar skada om de inte får tillräckligt med ljus – till slut börjar de söka ljus själva och resultatet av deras strävan är att stammarna inte blir raka utan börjar luta ut mot ljuset.

På samma sätt kan ett sparat träd som lutar in mot en föryngring eller lämnas kvar för länge skada föryngringen när det faller eller skotas ut vid en framtida avverkning. När plantorna är uppe i knähöjd då är det dags att börja avveckla moderträden.

Bra affär för skogsägaren

Roger och Johan bedriver också aktiv skogsvård där de går fram. Vargar, det vill säga förväxande stammar som hotar att tränga undan kvalitetsstammarna, röjs undan och vattskott som slagit upp skärs bort.

– Det där lilla vattskottet ser kanske inte så farligt ut, men med tiden växer det ut till en hel gren som sitter på alldeles fel ställe och påverkar skogsägarens möjlighet att få fina stockar, poängterar Roger:

– Samma sak gäller när jag apterar. En gren får till exempel vara max 8 cm på stocken. Ser jag då möjligheten att lägga kapet i grenen och på så sätt skapa en timmerstock istället för en massavedsstock, så gör jag naturligtvis det. Det är mitt ansvar att se till att skogsägaren får ett bra netto för sin värdefulla bok. Jag vill ju få komma tillbaka hit om fem år och fortsätta det jag har påbörjat.

Utsikterna är goda, säger Charlie Persson:

– Den här ljushuggningen har skapat bra förutsättningar för en fin föryngring med högstammig bok av god kvalitet och goda drivningsförhållanden.