En andra gallring i välskött tallbestånd

Solen kikar då och då fram mellan molnen den här kylslagna vårdagen i slutet av april. Beståndet som ska gallras ligger några kilometer norr om Gislaved. På plats är ett av Sydveds starka lag – Sydvedaren Mattias Svensson, Daniel Josefsson och Timmy Rydberg som jobbar för entreprenören LG Hultsjö skogsmaskiner och skotarföraren Toimi Rumpunen på egna företaget Toimis skogstjänst.

– Skogsfastigheten som är på cirka 120 hektar, består mest av tall, men det finns även inslag av gran och löv, berättar Mattias Svensson, virkesköpare sedan tio år och väl bekant med markerna kring Gislaved.

Astrid Svensson ärvde fastigheten av sin far 1974 och sedan några år tillbaka är även Astrids barn Carl Johan och Christina delägare.

– Vi har redan gjort en förstagallring i det här området, den blev precis klar och nu är vi på gång med en andragallring i det gränsande beståndet. Beståndet som ska gallras i dag är ett välskött och vackert tallbestånd i 50-årsåldern. Här handlar det mer om att glesa ut så att tillväxten flyttas till träden som blir kvar, en finputsning av förstagallringen helt enkelt, tanken är att skapa grövre timmer till slutavverkningen, förklarar Mattias.

Friskare skog och tidig intäkt

Det finns flera skäl till att gallra. Du får en fin, friskare skog samtidigt som tillväxten fokuseras på de vitala, starka träden. Det gör att man får större volymer timmer vid slutavverkningen. Dessutom får man en första ekonomisk intäkt från sin skog. Gallringen är också en chans att själv utveckla sin skog i önskad riktning.

– Jägaren kanske skapar miljöer som passar för viltet, andra som värdesätter skogens naturvärden extra mycket väljer att gallra fram gamla vårdträd eller släppa fram lite mer löv i ett bestånd som domineras av gran, säger Mattias.

Han tillägger att han själv tycker att en gallrad skog är mycket mer estetiskt tilltalande än en ogallrad där det ofta blir tätt och otillgängligt.

Lugnare vid andra gallringen

Det skiljer sig en del hur man jobbar vid en förstagallring jämfört med en andra gallring, eller för den delen också tredje gallring som inte är ovanligt på tallmarker.

Vid en förstagallring handlar det verkligen om att glesa ut och forma beståndet. Speciella önskemål från skogsägaren är viktiga att ha med redan från start. Vid en andra gallring har du gjort grundjobbet. Ofta blir det lugnare, men samtidigt går gallringen snabbare. Nu fortsätter du med utglesningen för att kvarvarande träd ska kunna utvecklas ännu mer.

– Vid förstagallringen plockar vi bort träd som är små, krokiga eller skadade. För det mesta är det en självklarhet vilka träd man ska ta. Sedan får det gärna bli jämna avstånd mellan träden som blir kvar, men det är inte alltid nödvändigt, förklarar skördarföraren Timmy.

Smidig skotare

Timmy och Daniel jobbar i lag och delar på samma skördare, en Komatsu 901XC, som går från 6.00 på morgonen till 18.00 på kvällen. Maskinpassen är på tre timmar. Den som inte jobbar i skördaren tar itu med andra uppgifter som röjning och planering för kommande jobb.

– Det är en smidig maskin med åtta hjul som är perfekt för gallring, inflikar Sydvedaren Mattias.

Träden som Timmy eller Daniel har hanterat i skördaren sorteras och läggs sedan i högar längs stickvägen. Skotaren samlar sedan in virket, och lastar av det vid upplagsplatsen vid bilvägen.

– Ofta är jag på plats i gallringen någon dag efter skördarens jobb, men är det en större avverkning kan det ta fler dagar innan jag blir klar, säger Toimi som kör med en John Deere 910 G, en skotare som inte är så stor och lätt kan röra sig i gallringsskogen.

Bra vägnät och högstubbar

Innan själva avverkningen kan starta lägger Timmy och Daniel en hel del tid på planering. De har bland annat sett ut basvägar, de lite större vägarna där maskinerna rör sig, och skapat stickvägar där skördaren kan arbeta sig fram i beståndet. Ett väl planerat vägnät minskar risken för att maskinerna lämnar spår i marken. Även lämpliga upplagsplatser vid en bilväg ses ut av skotarföraren Toimi.

– Här har vi snitslat stickvägarna så att det blir lättare för oss att se dem när vi sitter i maskinen, säger Timmy och visar på de blå banden som bundits kring flera tallar.

I beståndet som ska gallras syns även flera kulturstubbar, stubbar på knappt 1,5 meter som markerar forn- eller kulturminnen. I det här fallet kolbottnar, rester från gamla kolmilor.

Men det är inte bara träd som ska tas bort, skördarföraren måste hela tiden ha koll på naturhänsynen och ta beslut om vilka träd som ska sparas för naturvårdens skull.

– Egentligen börjar jobbet med naturhänsyn redan vid röjningen, att man sparar till exempel löv och evighetsträd.

Ofta när vi går igenom ett jobb ser vi till exempel vattendrag och bergshällar och tänker att det kan vara områden som kan vara lämpliga för naturvård, säger Daniel.

Han tillägger att de vid gallringen också skapar högstubbar, sparar evighetsträd, lämnar död och så vidare.

Titta på grönkronan

Det gäller att inte vänta för länge med att komma i gång med gallringsprogrammet, som ju också inkluderar ungskogsröjning, så att man hinner med allt innan beståndet blir för högt och risken för storm- och insektsskador ökar.

– Förstagallringen bör göras tidigt och relativt hårt, medan senare gallringar görs lite svagare, förklarar
Sydvedaren Mattias.

En förstagallring i tallmarker bör göras när grönkronan utgör hälften av stammen, det sker ungefär vid
10 meters beståndshöjd och en ålder på 20–28 år. Efter ytterligare tio år brukar det vara dags för en andra gallring. Motsvarande för gran är när grönkronan utgör två tredjedelar av stammen och då brukar granen närma sig11–13 meter.

– Grönkronorna är trädens motor för tillväxt, så det är alltid bra att ha koll på dem. Och har du som skogsägare frågor är det bara att slå en signal. Vi kommer gärna ut på ett besök till dig på din fastighet, säger Mattias.