Freddy och Fabian är på hugget i björkföryngringen

I Aggarp utanför Munka­ Ljungby i Skåne, är det hög tid att röja i ett björkbestånd som har föryngrats naturligt. Förde­larna är många med att röja ordentligt och i tid. André Gustafsson, virkesköpare på Sydveds distrikt Hässleholm, menar att när det kommer till björk så gäller det att vara på hugget så att röjningen verkligen blir gjord.

– Med björk så går det undan. Från det att björkskotten börjar komma, tills det är dags för röjning går det ofta väldigt fort. Önskas en lönsam björkskog gäller det att ge trädkronorna gott om plats.

Utrymme för kronorna

För den här röjningen har André anlitat bröderna Freddy och Fabian Gunnarsson, manuellhuggare på Gunnarssons Skog och Trädvård. Både bröderna och André är rörande överens om att trädkronorna måste friställas, för att få ett livskraftigt bestånd. På så sätt skapar man bästa möjliga förhållanden för att få en god diametertillväxt.

– När stammarna får gott om utrymme betyder det också att det blir lättare för rotsystemet att växa sig starkt. Det gör att björken har lättare att stå emot tuffa väderförhållanden, som stormar, fortsätter André Gustafsson.

Det är redan vid ungskogsröjningen som förutsättningarna för skogens framtid sätts.

Bättre sent än aldrig

Ett bra riktmärke är att utgå från höjden på träden. När björkarna har nått en höjd på 2–3 meter är det lägligt att ge sig ut och friställa stammarna. Utförs röjningen för sent ökar risken för snöbrott, alltså att stammarna knäcks på mitten om tung snö hamnar i kronan.

– Är du osäker på om det är rätt tid med tanke på trädens höjd, men upplever beståndet snårigt är det sannolikt en bra tidpunkt att ge sig ut med röjsågen eller anlita någon som hjälper till med det, förtydligar André.

Just i det här beståndet är det redan sent att ungskogsröja. Men, oavsett när i tiden röjningen genomförs kommer det alltid vara en väldigt gynnsam åtgärd för skogen.

– Här är det egentligen för sent för förstaröjningen. Mest optimalt för tillväxten hade varit om vi kommit hit för omkring åtta år sen. Men trots förseningen gör vi det bästa av situationen, konstaterar Freddy Gunnarsson.

Tydligt friställda stammar

Freddy har tillsammans med Fabian och deras pappa Karl­ Johan Gunnarsson gemensamt drivit företaget sedan 2017. Förutom röjning så utför de motormanuell huggning och övriga trädvårdsarbeten.

– Målet är att stammarna ska vara utplacerade med lagom avstånd till varandra, gärna med två meter emellan. Känslan ska vara att björkarna tillsammans bildar tydligt uppradade träd och beståndet ska inte se snårigt ut, säger Freddy.

När under året är det bäst att röja?
Det finns förstås tidpunkter då det passar bättre att röja i björkskogen. Generellt är det lättare att utföra röjningen innan det är för mycket löv på träden och vid mycket snö blir det svårt att kapa låga stubbar.

– Så funderar du på att röja, kan det vara en god idé att vänta till hösten. Men i övrigt är röjning en tacksam åtgärd att göra året om, inflikar André.

Röjningens fallgropar

I det här björkbeståndet planeras det för ytterligare en röjning innan det är dags för förstagallringen. Just nu har Fabian och Freddy skapat goda förutsättningar för stor diametertillväxt på stammarna.

– Tyvärr är det oundvikligt att inte röja det här beståndet igen, oavsett om vi vill det eller inte. Den sena röjningen och den bör­diga marken gör att en ytterligare röjning kommer att bli aktuellt, berättar Fabian.

Men det finns förstås fler fallgropar när det kommer till röjning. Det är viktigt att röja ordentligt i björkskogen, samtidigt som en för hård röjning kan leda till många stubbskott som i sin tur kan kräva ytterligare en röjning.

– Här har vi tagit ganska hårt och egentligen borde det tas ännu mer. Men för att undvika nya stubbskott har vi fått hålla igen något, konstaterar Freddy.

Balansgången mellan en för lätt och en för hård röjning är ibland svår att se. Ett vanligt misstag för den mindre vana röjaren är att han eller hon ofta lämnar kvar för många stammar per hektar.

– Ett bra knep är att fokusera på att titta ut en rak huvudstam utan klyka och se till att den blir friställd, berättar Freddy och pekar upp mot kronorna i det nyröjda beståndet.

Våga be om hjälp!

Röjsågarna startas och ut i det täta björkbeståndet försvinner Fabian och Freddy som vant röjer ner de björkstammar som ska bort – för att ge tillväxt åt de träd som ska stå kvar. Och det går knappast att undvika hur proffsigt och synkroniserat de rör sig genom det snåriga beståndet, som sakta förvandlas till en skog.

– Huggarna gör dessa åtgärder dagligen, är väldigt effektiva och har lätt för att bedöma vilka stammar som ska vara kvar, berättar André.

Att röja kan ta många timmar och är man som skogsägare osäker på om man hinner med, kan det vara en god idé att ta in hjälp.

– På sikt är det en stor ekonomisk fördel att röja. Lägger man grun­den i en bra röjning leder det alltid till en större volym per träd, det vill säga högre medelstam, som i sin tur skapar bättre netto i kommande gallring. Utan tvivel är det en lönsam affär att röja, summerar Sydvedaren André Gustafsson.