Aktuellt / Senaste nytt

Fröets förädlade framtid

Publicerad 2023-03-31

Det börjar alltid med ett frö. Men för att få plantor som klarar framtidens klimatförändringar och en livskraftig skog som ökar i tillväxt, korsas de bästa träden med varandra. Just nu sker ett flertal forskningsprojekt för att säkra upp framtidens frötillgång och skapa vitala skogsplantor.

Skogsträdsförädlingen i Sverige började i liten skala redan på 1930-talet. Livskraftiga träd av gran och tall, så kallade plusträd, valdes ut för förädling och korsades med varandra. Så fungerar det än idag.
Ympar från utvalda träd planteras till fröplantager, där det förädlade fröet skördas för att sedan vidareutvecklas i plantskolor till plantor i skogen.

Helena Gålnander, skötselspecialist på Stora Enso Skog, berättar att Stora Enso är delaktiga i flera forskningsprojekt och fröodlingsprogram för att säkra upp frötillgången för framtiden.

– Vi behöver säkerställa att vi har plantor som klarar framtidens klimatförändringar. De måste vara robusta och klara olika miljöer och förutsättningar. Vi behöver också ha varianter som skjuter skott senare på våren eller invintrar tidigare på hösten för att inte skadas av vår- eller höstfrosten. Beroende på var i landet plantorna ska användas behöver man anpassa frön och plantor efter förutsättningarna.

Bättre överlevnad för förädlade plantor

Förädlade plantor har fördelen att de har en bättre överlevnad och växer bättre.

– Idag har förädlade plantor runt 10–15 procent i ökad tillväxt, jämfört med de som föryngras genom naturlig föryngring. Men i nästa generation fröodling räknar vi med att de förädlade plantorna kommer kunna ha upp till 20–25 procent högre tillväxt, säger Helena Gålnander.

Stora Enso har ett flertal fröodlingar, där gran- och tallfrön skördas. Nyligen har man också gått med som delägare i en fröodling för björk, belägen utanför Umeå.

– Om ungefär tre år ska vi kunna producera frön därifrån. Vi vill satsa på björk för att öka variationen i skogen och sprida riskerna, säger Helena Gålnander.

Många plantor dör

Flera studier som gjorts senaste åren visar att runt 20–30 procent av de plantor som planteras i skogsbruket dör under de tre första åren. Men för att få ett stabilare föryngringsresultat med högre överlevnad av planterade plantor driver Skogsforsk forskningsprojektet Föryngringskollen i samarbete med Stora Enso, Sydved och flera andra skogsföretag. Totalt kommer mer än 2 500 planteringar över hela Sverige att inventeras och följas upp. Forskarna kommer att titta på parametrar som plantvitalitet, planteringspunkter, men även jordart, markberedning med mer. När all data samlats in kommer man att göra analyser för att hitta orsaker till att vissa plantor dör medan andra är livskraftiga.

Forskning om snabbväxande lövträd

Ett annat forskningsprojekt som både Stora Enso och Sydved är delaktiga i är SLU:s satsning ”Trees for me”.

Det handlar om att utveckla innovativa lösningar för snabbväxande lövträd, från frön till hållbara bränslen och högförädlade produkter. Forskarna är baserade vid Sveriges lantbruksuniversitet, Luleå tekniska universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Skogforsk. De utvecklar bland annat metoder för tidig blomning av vårtbjörk för att öka tidsvinsten i förädlingen, och för en effektiv fröproduktion. Aktuellt är också ett projekt om att utveckla och demonstrera en mekaniserad lösning för automatiserad föryngring av lövträd.

– Vi deltar aktivt i flera forskningsprojekt inom Trees for me. Vi är bland annat markvärdar och ska anlägga tre trädslagförsök under våren, där etableringen och betesskador ska studeras på björk, lärk, tall och gran.

– Det är många stora, spännande forskningsprojekt på gång. Min förhoppning är att Stora Enso och skogsbruket kommer att ta ett kliv framåt vad gäller föryngringar och skötsel av björk, säger Helena Gålnander.

    Så väljs de bästa träden ut för förädling

  • I Sverige utförs ett tusental fältförsök med över en miljon plantor. I fältförsöken får träden visa hur de står emot sjukdomar och klimat, hur bra de växer och vilken kvalitet de får.

    Förädlarna följer försöken löpande för att få en tidig bild av överlevnad, kvalitet, tillväxt och skador. Efter 10–15 år är träden tillräckligt stora för att det ska gå att utvärdera hur bra de växer. Mätresultaten används sedan för att beräkna ett avelsvärde, ett mått på hur bra föräldrarna är som avelsträd. Träd med höga avelsvärden används i den fortsatta förädlingen eller för att anlägga fröodlingar.

    Läs mer på skogskunskap.se

Text: Sanna Casson Foto: Lasse Arvidson