Gallring är lönsamt på många olika sätt

Varför gallrar man?
– Till att börja med kan det kanske vara bra att reda ut begreppen något. Volymtillväxten i ett skogsbestånd är i princip lika stor, oavsett om man gallrar eller inte. Anledningen till att vi gallrar är för att fördela tillväxten på färre träd. Då får vi grövre och värdefullare träd, plus att det blir billigare
att göra efterföljande gallringar och att slutavverka. Dessutom når vi iden för slutavverkningen betydligt snabbare. Alltså gallrar vi främst av ekonomiska skäl.

Genom en kortare omloppstid för träden ökar man lönsamheten och får tillbaka sina pengar
snabbare. Det ger en betydligt bättre nuvärdeskalkyl.

På köpet när man gallrar så får man friskare, vitalare träd och en skog som blir tåligare mot storm- och insektsskador.

Hur vet man när det är dags att gallra?
– Det finns många gamla tumregler och även flera mätmetoder för den som mer precist vill veta när det är dags att gallra.

Ett tips är att utgå från trädets grönkrona. När granens grönkrona omfattar två tredjedelar till hälften
av trädets längd är det dags att förstagallra. Motsvarande för tall är när grönkronan utgör ungefär hälften av stammen. För lövträd som björk och asp ska den gröna kronan vara minst 50 procent av trädets höjd för att må bra.

Du förkortar omloppstiden i beståndet med aktiv gallring och når snabbare trädens måldiameter, som ofta ligger runt 30–32 cm. Men måldiametern kan också variera beroende på kvalitet och bonitet, det
vill säga markens bördighet.

Kan man få skogen mogen snabbare och slutavverka tidigare så förkortar man produktionstiden och riskexponeringstiden (för till exempel skadeinsekter och stormar).

När diametern på träden har nått 30–32 cm i brösthöjd så ökar inte värdeutvecklingen nämnvärt.

Hur ofta ska man gallra?
– Det viktiga är att inte komma in för sent, så att du hinner med de gallringar du har planerat innan beståndet blir för högt och risken för stormskador ökar. Vanligtvis gallrar man två gånger, men vissa bestånd är också lämpliga att gallra en tredje gång. En sistagallring ska helst inte göras efter 20 meters höjd. Så mitt råd är: Gallra hellre för tidigt än för sent!

Sedan kan man säga att det handlar om vilket mål man har och hur man vill ha sin likviditet från skogen, på kort eller lång sikt. Det finns olika alternativ när du väljer gallringsprogram, som kan ge olika avkastning. Det är en viktig diskussion som du gärna kan ta med din Sydvedare.

Finns det några risker med att gallra?
– Själva gallringsingreppet ger en något ökad risk för stormfällningar direkt efter gallringen. Men efter några år har träden stabiliserats och man har ett bestånd som är stärkt för framtiden. Detta ska dock ställas mot det andra alternativet, att inte gallra. Och gallrar man inte så leder det till klenare virke, sämre likviditet och lägre nuvärde på beståndet, återigen riskexponeringstid.

Hur tar man hänsyn till skogens naturvärden vid en gallring?
– Vid både gallring och slutavverkning arbetar Sydved enligt företagets standard Generell naturvård, så att vi säkrar att skogens naturvärden vårdas. Och för mig är just naturvården ett faktum som gör att det är roligare och mer intressant att gallra.

Beståndet man gallrar visar efter ett tag en större mångfald av naturvärden. Ett annat plus är att det ger en betydligare trevligare mer skogslik helhetsbild, när man lyfter fram naturvårdsträd, olika lövträd och så vidare.

Personligen tycker jag att det är intressant att ha färre men större hänsynsytor, koncentrerade till färre ytor, som en bäck eller ett parti med fuktigare mark, än att ha många mindre hänsynsytor utspridda över hela området.

Tjänar man något på att gallra?
– Gallring är lönsamt, och du får ett ekonomiskt netto, men det är också en skötselåtgärd. Du får en finare, friskare skog med mindre skador och en bättre ekonomisk tillväxt.

Något andra tips till skogsägaren som tänker gallra?
– Vid en gallring tycker jag att det är viktigt med det visuella, att man nästan tänker ”skogsstyling”. Till exempel så tycker jag att man kan lämna lövträd vid vägar. Lägg stickvägarna i en liten vinkel så att de inte går direkt ut mot en skogsbilväg, för att få ett snyggare intryck. Var rädd om löv av alla de slag! Ofta är det ju svårt nå målet på 10 procent löv av trädslagsfördelningen vid certifiering.

Det är fler bestånd än man tror som kan gallras. Men då får man göra försiktigare uttag. Det kan uttryckas som en rensningshuggning till exempel. Vet man att beståndet ska växa i 10–20 år till så kan det finnas träd som är svaga och inte så vitala som man kan gallra bort. Det är viktigt med försiktighet så att man inte får produktionsförluster.

Till sist, ett bra tankesätt tycker jag är att man som skogsägare inte tänker att man ska sälja en gallring, utan att man köper en avancerad tjänst, som ju gallringen är! En tjänst som ger en friskare skog, och som innebär konsultation angående trädsval, stickvägsplanering, naturvård med mera.

Jag ser gallringen som ett samarbete mellan mig, skogsägaren och entreprenörer som anlitas för uppdraget. Gallring är teamwork – och lönsamt!