Med gallring skapar du en värdefull skog

När man gallrar tar man bort svaga och skadade träd, så att de som står kvar får chans att utvecklas till värdefulla träd. Träden man sparar får större utrymme och bättre tillgång till ljus, näringsämnen och vatten, vilket gör att man får större volymer värdefullt virke vid den framtida slutavverkningen.

Forma din framtida skog med gallring

– Många skogsägare som gallrar gör det av skogsvårdsskäl och med en förhoppning om att få en första ekonomisk intäkt från sin skog, men gallringen är också en chans att själv påverka hur du vill ha din skog, säger Niklas Fogdestam, skogsbruksutvecklare på Sydved.

Skogens naturvärden ska alltid vårdas, här arbetar Sydved enligt företagets riktlinjer Generell naturvård (som är högre än skogsvårdslagens krav).

– Det kan handla om att gallra fram gamla vårdträd och olika inslag av löv, och på så sätt få mer variation i skogen. Genom gallring kan man också göra odlingsrösen, torpruiner, stenmurar mer tydliga i landskapet, och på så sätt känna historiens vingslag i sin egen skog.

Jägaren kanske passar på och skapar miljöer med riklig tillgång på foder för viltet, och för en del andra är det viktigt att förvalta skogen som en del i familjetraditionen, så att den blir till glädje även för nästa generation.

Ett annat plus med gallring är att skogen blir mer öppen och upplevelsen av skogen förändras. För alla som gillar friluftsliv är det positivt när det så småningom blir lättare att röra sig i terrängen.

Kom i gång i tid

Det gäller att komma i gång med gallringsprogrammet i tid – men första steget är inte att gallra utan röja skogen flera gånger innan den är gallringsmogen. Då ökar chansen till ett bra netto redan vid förstagallringen.

När ska man då gallra?
– Tumregeln är att gallring i granskog görs när granen närmar sig 11–13 meter, och motsvarande för tallskog är 10–12 meter, säger Niklas.

Ett annat tips är att titta på grönkronorna för att få en fingervisning om när det är gallringsdags, det vill säga när man märker att kronorna börjar växa in i varandra.

– I granskog när kronan närmar sig två tredjedelar av stammens fulla längd, och i tallskog pratar man om halva stammens längd. För lövträd skiljer det sig åt, men för till exempel björk och asp ska den gröna kronan vara minst 50 procent av trädets höjd för att må bra.

Förstagallringen – här tar du i

Vid en förstagallring avverkar man för det mesta mer än i följande gallringar. Här handlar det om en gallringsstyrka som motsvarar 25–40 procent av grundytan*. Förklarat på ett annat sätt så ska cirka
2 300 träd per hektar bli cirka 1 600 träd per hektar.

– Det är ju vid förstagallringen man tar upp stickvägar i beståndet, så att skördaren och skotaren ska kunna röra sig på ett smidigt sätt i skogen. Ofta kan intrycket vara att vägarna är stora, men det är viktigt att redan från början göra vägarna tillräckligt stora, för då kan man använda samma vägar vid kommande gallringar.

Varje gallringsuppdrag genomförs i nära samverkan med skogsägaren, och här kan man rådgöra med sin virkesköpare om man till exempel vill gallra så att det skapas foder för viltet eller om man vill gallra fram speciella kulturminnen på fastigheten. Själva gallringen utförs sedan av Sydveds entreprenörer som känner till skogarna i sitt område.

– Är skogen röjd i rätt tid och på rätt sätt, får du i regel ett ekonomiskt netto första gången du gallrar. Om skogen däremot är sent röjd eller inte alls, och stammarna är många och klena, får man snarare räkna med en kostnad vid första gallringen, säger Niklas.

Svagare andragallring

Efter ytterligare en tid är det dags för en andra gallring. Jämfört med förstagallringen är den här som regel svagare, med uttag på omkring 20–25 procent av grundytan. I övrigt går den till på samma sätt, men nu ger åtgärden en större intäkt. Detta eftersom stammarna är grövre och ger en större andel sågtimmer och därmed högre intäkter.

– Vissa skogsbestånd kan dessutom vara lämpliga att gallra en tredje gång, men en tumregel är att den sista gallringen i beståndet ska göras innan träden passerar 20–22 meters höjd. Risken för stormskador ökar ju högre skogen är, och själva gallringsingreppet ger en något ökad risk för stormfällningar direkt efter gallringen. Men efter några år har träden stabiliserats och man har ett bestånd som är stärkt för framtiden, konstaterar Niklas.

När man har gallrat klart ska man ha nått det stamantal man vill ha till föryngringsavverkningen. Beroende på bonitet räknar man med 600–900 stammar per hektar men det finns bördiga marker som kan bära betydligt fler stammar. Med fler träd än marken orkar bära finns risk för självgallring – och i och med det förlorade intäkter.

* Grundytan: Tvärsnittsytan av träden avsågade på 1,3 meters höjd och anges i kvadratmeter per hektar.