Så kommer tekniken underlätta för dig som skogsägare

Laserskanning ger bättre digitala skogskartor

Sedan ungefär tre år tillbaka finns detaljerade kartor som visar vad Sveriges skogar innehåller. Datan är registrerad genom laserskanning från 2300 meters höjd. Informationen, som tagits fram i ett samarbete mellan SLU och Skogsstyrelsen, finns samlad på Skogsstyrelsens hemsida under namnet Skogliga grunddata.

– Det har blivit en succé. Privata skogsägare kan gå in och få gratis information om sin skog genom att titta på bilderna. Det går att se hur höga träden är, hur tät skogen är och vilken volym den har. På så sätt går det att räkna ut värdet på en avverkningsbar skog. Skogsägaren kan också planera skogsskötseln på ett bättre sätt, genom att få en bra överblick av sitt bestånd, säger Erik Willén som arbetar med digitalisering på Skogforsk.

Genom laserskanningen kan du även få fram kartor som visar fuktstråk i landskapet. Med hjälp av informationen kan
man planera hur skotaren ska köra för att minska inverkan på fuktiga områden, där körskadorna annars tenderar att bli värst.

Eftersom skogen växer och förändras genom skötselingrepp behöver kartorna uppdateras löpande och därför pågår en ny laserskanning i Sverige som inleddes i somras. Just nu sker forskning för att få fram ännu mer data från bilderna.

Målet är att även kunna se beståndens tillväxt och trädslag. Genom noggranna mätningar av trädhöjden
från två punkter kan tillväxten skattas. Det kommer till nytta för att planera skogsbruksåtgärder, det blir tätare mellan gallringarna om tillväxten är högre.

Markbaserad och mobil laserskanning

Genom att placera en laserskanner på ett stativ inne i skogen får man på kort tid många miljoner 3d-punkter som avbildar skogen. Skogliga variabler som stamdiameter, grundyta, stamvolym och trädhöjd
kan beräknas direkt från mätdatan. SLU utvecklar just nu metoder för att automatiskt beräkna stammars position och form, uppskatta kvistighet med mer.

SLU arbetar också med ett projekt där enklare laserskannrar sätts på ryggsäckar, så att man kan gå runt i skogen och inventera den, så kallad mobil laserskanning. Med den typen av laserskanning öppnar sig nya möjligheter. Stora bestånd kommer i framtiden att snabbt mätas från olika vinklar.

– Det är även tänkbart att i framtiden sätta skannrarna på skördare. Allteftersom laserskannrarna blir mindre och billigare ökar realismen för att denna typ av teknik ska användas praktiskt i skogsbruket, säger Håkan Olsson på SLU.

Mätinstrumenten ger då en 3D-bild av beståndet och kan då exempelvis mäta trädkronornas konkurrens. Markbaserad och mobil laserskanning kan användas för att mäta träd och bestånd, så att inventeringen kan både bli snabbare och mer informationsrik än dagens manuella metoder.

Drönare skogsinventerar

Med drönare kan du se din skog och din fastighet från ovan.

– I dag fungerar drönare bra att använda som kommunikationsverktyg. Du kanske tittar på bilderna och diskuterar
åtgärder med din virkesköpare eller din bror som du äger skog med, säger Erik Willén.

Forskarna håller på att ta fram en drönare som kan flyga själv mellan träden och samla in data. Den ska kunna inventera skog utan att krocka med träden. När den träffar ett hinder ska den bara kunna åka förbi och fortsätta rutten. Drönaren ska på sikt kunna samla in data om träddiameter, täthet och trädslag vilket är viktigt för planering av gallring eller slutavverkning.

– Den här typen av drönare kommer att vara klar som en prototyp sommaren 2019.

Rymdteknik ger förbättrad positionering

Det finns två stora rymdprogram i Europa som kan användas i skogen – Galileo och Copernicus. Galileo är Europas svar på de amerikanska GPS-satelliterna. Det kommer ge förbättrad positionering i skogen.

– Just nu skickar man upp fler Galileosatelliter för att kunna höja noggrannheten i positioneringen på marken. På så sätt skulle man under den skogliga planeringen markera fornminnen digitalt och vid avverkningen får skördarföraren en varning när den närmar sig, säger Erik Willén.

Copernicusprogrammet gör att vi får en satellitbild över Sverige var tredje dag. Bilderna är gratis och som det ser ut nu kan man se grupper av träd via satellitbilderna. I somras visade bilderna tydligt exempelvis hur gult och torrt det var i Sverige sommaren 2018 jämfört med 2017.

Data från skogsmaskiner

Just nu pågår forskning på hur man kan använda data från skogsmaskiner. Skogen mäts med hjälp av instrument
på skördaren och informationen om träden skickas till en datacentral. När träden avverkas beskrivs trädslaget och eventuella kvalitetsbrister som röta på de olika stockarna.

Skördardata kan beskriva trädhöjd och med hjälp av trädens ålder kan man beräkna hur bra skogen vuxit. På så sätt
kan man sedan anpassa var och vad man ska plantera för att få ut så mycket bra virke som möjligt.

– Du kan också titta på data från tidigare avverkningar som gjorts i en liknande skog i närliggande områden för att se vilka produkter du kommer att få ut från din avverkning, berättar Erik Willén.

Data från skogsmaskiner används främst av större skogliga aktörer, som sedan kan paketera informationen till dig som skogsägare om vad som är utfört.